Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slitska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slitska
— 767 —
Slukopp
hoppas ther han är så slijtzker, och Gudh
brådhtager honom lijffuet ifrå? Jobs bok
27:8. man pläghar säya om vlffuarna, at the
warda slijtzkare, sedhan tanden är worden
blodigh. Mandr. E 6 a. Slitzke ... såsom
hundar.’ O. Petri Kr. 25. Jfr Rietz slisken.
Slitska, f. slitzka och girugheet. L. Petri
1 Post. S 5 b. Slitzka, Liguritio,Geitz.
Schroderus Lex. 21.
Slitskas, dep. wij nw så öffuermåtton
mykit fijkes och slidzkes effter.thetta timliga.
L. Petri 3 Post. 63 b.
Sliuk, se Sluk.
Slö, n. och m. [Jfr Rietz slod, Aasen
slod.] Slödder. Pack är gement folck, äfven
som slo. Wallenius Gram. F 6 a. han
gaf sigh intet med ringa sloo i slänger, uthan
hölt sig altijdh till de högre. U. Hjärne
Vitt. 40. Slo, n. Lind Ord. Nu skall man
tro, den sion kan jubilera! Atterbom
Lycks. ö 2: 858.
SI ock, n. Tråg. (Se Rietz slåk. Jfr
Isl. slök, N. slök.) Slock, Alveus, Trog das
bedeckt ist. Schroderus Lex. U6.
Slocknas, dep. Slockna. Slijk wrede,
som ey slåknas, Men brinner in i döden.
U. Hjärne Vitt. 104.
Slog, m. (Jfr Rietz slog, slåtter 618 b.)
Afradhe kallas bondans slogh eller sädh som
uthe på mareken står. Stjernhjelm Sv. o.
G. males fat. B 2 b.
Slök, n. Slyna. (Rietz 627 b.) Lööp
heem förr åt, titt förbannadhe slock (till en
piga). Rondeletius 22.
Slommer, n. Nöt, drummel. (Se Rietz
glömmer, m., en som går matt och dåsigt.)
See, hvad är thet för ett stoort slommer,
Som ther borte hijt til oss kommer? Dalius
Hec. B 6 b.
Slott, n. Fäste, borg. slott och fasta
städher. 2 Kon. 17:9. Han bygde ock slott
j öknenne. 2 Krön. 26:10. Herrans nampn
är itt fast slott. Ord. 18:10. en boom för
itt slott. 18:19.
Slottsliggare, m. Besättning på ett slott.
thee fotgaangare oc slåtsliggiare (i Kalmar). .
Gust. 1 reg. 4: 40. the fotknekter som ther
(på Elfsborg) ligge i borgaleige må tu löna
... så them som andra slotzliggiare. 6: 327.
slotsliggiarenar slogho ut och blifve tilbaka
slagne. L. Petri Kr. 137.
Slottslofva, -lofvan, -lofve, -lofven, f.
Befäl öfver ett slott. [Fsv. slotslovan,
slot-lovan; se Schiller-Lübben slotlove.] al
slotzlofwan j Swerigis rike hengia ok lyda
in tiil Stokholms Sloth. Gust. 1 reg. 1:98.
wij andtuordat haffua oss elskelige tro tienere
Jonss wesgöthe och the godemen szom medt
honum j slotzloffuen stonda ... woorth sloth
wiborgh och wiborgx stadt medt woort slot
nysloth wthii en erligh och redeligh
slotz-loffwen. 2: 51. han (biskop Brask) hans nåde
vpanthwårdha skulle ... slotzloffuan på mun-
kaboda slott. 4: 259. han thet (Elfsborg) haffue
och beholda skall wthij en ärlig slotzloffwe.
6:123. wij antwardat haffue oss elskelig tro
men (24 personer)... wårt och Cronones slott
Stocholm vtj en ärlig och redlig slotzloffuen
i så motto at the skola thet hålla oss til
handa, och ingen annen, och åter igen
vp-antuarda friit och qwitt ee när wij helst wppa
eska. 6:261. läta alla slotzloffuor stå then
herra til handa som eendrecteliga till riket
kest och kåratt worde. O. Petri Kr. 182.
Och wordo alla slotz loffuener så
förwand-lade, at slotten skulle hallas marsken och
drottzeten til handa. Ders. iv2. slotzloffuan
öffuer altt rijkit skall effter konungens dödh
hallas erchebiscopen, drotzéten, laghmannen
i Vpland med andra tre af rikes rådh som
ther till nempde warda, så at the altijd äre
sex. Ders. 203. foor så kring om alt riket
och fick in alla slotzloffuor. Ders. 272. han
kom på slottet, och her Steen
öffuerantwar-dadhe honom slotzloffuonar. Ders. 294.
Slottslofvare, m. Befälhafvare på ett
slott. Gust. 1 reg. 3: b33, 4.7.
Slubbot, adj. Drumlig, otymplig, tafatt.
[Jfr Slubber ... vårdslös drulig karl. Rietz,
N. slubbut "skjødesløs". Ross.] Se under
O ty k.
Slubbra, intr. Tala oredigt, otydligt.
Staplar på talet och slubbrar med målet.
Husspegel A 5 a. Jfr Rietz.
Slucka, tr. Sluka, tömma. [T. schlucken,
ausschlucken.] iagh slucka henne
(bränvins-kosan) uth alt på een gång. Beronius Faa.
Sluder, Sludder, n. Slödder, en hoper
medh gudlösa och ähreförgätne sluder och
oredeligt sälskap. U. Hjärne Surbr. 133.
canaille, sluder, lettferdigt pack.
Svedberg Schibb. 254. Pack, afskrap och sludder.
Törnevall B 6 a. Att sqvallra, kringföra
alt hvad som man hör, Thet ovettigt sludder
allena tillbör. Dens. C,8a. jag är aldeles
intet i humeur nu at tala med sådant
sludder. C. Gyllenborg Sprätth. 35.
Sludra, tr. ? (af Sluder?) (frågade) hvij
hooss (den Portugisiske) Gesanten fans itt
sådant fyllerij, icke anners än som uti itt
bondegästebud och een ölkrog, och att ther
sludres in allehande canaille? Adlersparre
Hist. saml. 1:226 (1641).
Sluk, m. Slukare. en omättelig slwk,
som gerna wil riffua til sigh alt werldennes
godz. P. Erici 2.259 a. girugheten, såsom
en omätteligh sliwk, söker och kraffsar til sigh
alla peningar och godz på iordenne. 4: lit» b.
Slukopp, m. och n. Uppslukare. [Mnt.
slukup, T. schluckauf.] döden på sidstonne
kommer öffuer oss medh allonne, såsom
then sidste slukop. P. Erici 2:53 b. han
skulle haffue kallet Stocholms slott eth slugop
(slukande svalg) och sagt szå, ath han wille
... riffue thet... nider i grunden. Gust. 1 reg.
11:152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
