Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sneda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sneda
— 780 —
Snilla
skarné) her brwkath haffwe. HSH 20:177
(1507). Begynte åter på deras gamla snedh.
Carl 9 rimkr. 75. Efter han var på Visby
vredh, giör han then stad et ondt snedh.
Messenius Krön. 25. Han ... giorde honom
ett skalckachtigt snedh. Broder Ruus A 3 b.
Sneda, tr. Snida, tillhugga, klyfva.
Gärdzle i skogen at sneda. Törnevall
El b.
Sneda, intr. och tr. 1. Se snedt, snegla.
Sneda med ögonen ej, rätt fram för stegena
skåda! A. Nicander Vitt. 50. hans ögon
måste sneda på alla sidor, at se, om alla
vörda honom så högt som han tror sig
förtjena. Tessin Bref 1:63. — 2. Sneda
ögonen åt, se snedt på. hustron förachtar
then gamle mannen, sneder åt honom ögonen,
och sågho heller en ungan. Schroderus
Albert. 2:19.
Snedhet, f. Bedräglighet, trolöshet, eder
nåde haffuer nw sielff nogh forfarit om begge
parters (Danskarnes och Lybeckarnes)
snedhet. Gust. 1 reg. 1:261.
Snedig, adj. Listig, illfundig. [Mnt. [-sne-dich.]-] {+sne-
dich.]+} medhan iach war snedugh, haffuer iach
fångit idher med list. NT 1526 2 Cor. 12:16.
Snedighet, f. Svek, bedrägeri. [Fsv.
snedoghet, Mnt. snedicheit.] ey omgående
medh snedigheet. NT 1526 2 Cor. 4: 2. at
thet fatige enfollige folk och godtrogen hierte
aff sadane nye falske läre (Luthers) och
snedugheth ey skuüe varde förwend och
förblindat. HSH 16:24 (1526).
Snedlöpareflagga, f.? som en
snee-löpareflagga foga och böya sig effter alt väder.
U. Hjärne Vatt. 52.
Snedska, f. På snedska, på sned, i
sned riktnings Slår man en boll ända ned
i golfvet, så stutsar then ända up; men slår
man then på snedsko, så stutsar then
sålunda up igen. Lindestolpe Frans. 101.
Snedsynt, p. adj. Vindögd. Schroderus
Albert. 1:61.
Snek, m. Snigel. [T. snecke.] Vägsnekar
(limaces) äre snekar uthan matkskaal.
Comenius Tung. 216.
Snella, se Snilla.
Sneska, intr. Snegla, sneskade hoon
mildeligen åth Celadons beläte. U. Hjärne
Vitt. 57.
Snicka, tr. Snida, snickra. [Fsv. Isl.
snikka.] förbannelse är thet werdt, som
medh hender snickat warder, Ja, ock han
som thet snickar. Vish. 14: 8. han skal...
någhot gott aff tigh snicka och göra. P.
Erici 5:124 a. Jagh plä stundom göra beläte,
Snicka them til och them uprätta. S. Brasck
Ap. gern. Lla. Handverk hafva de lärt:
de sy, de snicka, de smida. A. Nicander
Vitt. 220.
Snicksnackeri, n. Snicksnack. Nu
orc-kar jag intet längre höra ditt biäbb och ditt
snicksnackeri. Modée Fru Rangsjuk 67.
Snida, tr. Skära, tillskära, tillhugga,
uthugga, snidha och insettia ädhla stenar.
2 Mos. 35:33. thet krokot och quistigt trää
är, tagher han och snijdher thet medh flijt.
Vish. 13:13. snijdha beletewerck. Syr. 39
(38: 28).
Snidig, adj. Slug. [D. snidig Kalkar,
Isl. snidugr.] fast der äro så många, så är
hon dock så snidig, at hon aldrig släpper in
mer än en i sänder. Stagnell Bank. 49.
Jfr Snedig.
Snifsa, tr. Skära, rispa, göra en skråma.
Han snifsade sig i fingret. Snifsa en i
ansiktet. Lind Ord. Jfr Rietz C4Ja.
Snika, intr. och tr. [Isl. snikja ] 1. Vara
sniken, snålas, för en feet suppa skuld
pläga (the) snikia effter ens annars köke.
Schroderus J. M. kr. 141. På gods ej
mycket sniktes, Der mäst var fattigt pack.
Dalin Vitt. II. 6: 5. — 2. Snappa, snåla åt
sig, tillskansa sig. The ypperste fånger,
sköneste och rijke, Monde the Danske til sigh
snijke. En liten Crön. I 2 b. the Rydsche
köpmän ... snike vpunder sigh the bäste
wildewerck och schinwarer. Fin. handl. 10:
18 (1561). igenom theris orette angifvende
snike the som offtast then rettigheet bort och
then tull som Kongl. Maj:t och Cronan borde
hafva. Stjernman Com. 1:277 (1577).
Snika sig, refl. Snikas, dep. Smyga sig.
[D. snige sig.] greffue Christoffer snickte
sig in j Danmarck. Gust. 1 reg. 10:16.
fiender medh wold snika och trengia sigh in
ibland then Christna hopen. Uti. på Dan.
314. dieffuulen ... snikes medh alla sina
tusende konster dagh och natt kring om oss.
P. Erici 5:ii9a.
Snikig, adj. Sniken. penningsnikig.
Schroderus Casm. 338.
Snild, Sniil, adj. [Fsv. sniälder, sniller,
D. snild.] 1. Klok, förfaren, duglig, en
ganska snill och förslagen krigxman. Svart
Kr. 36. — 2. Slug, listig, en arg, ildfunnig
och snill man. Svart Kr. 25. Papisternas
sampt theras anhangs falska practiker och
snilla boofverij. R. Foss 363. så hafver Satan
gifvit dertil et snildt råd. Raimundius 59.
Snilla, Snella, tr. Undansnilla, (de)
snilla de fattiga deras penningar.
Stjernman Com. 1:734 (1619). Ingen mästare eller
mästersvenn skall... underslå sig något
arbete, som en annan af hans medbröder i
embete tilförende är ombidin at ferdig giöra,
vid tre daler i embete, och then som han
således arbetet ifrå sneller, två daler. 1:464
(1602). någon köpman ej fick låf at snilla
ifrån min skatt. Dalin Vitt. 3:233.
Samvetet hindrar honom intet at snilla under sig
thet öfverheten tilhörer. Rydelius Sed. 39.
Jfr Försnilla.
Snilla, f. Slughet. [Fsv. snilla, vishet,
klokhet.] Han haar sin klookheet ey till
någons skada vrängt, Ey någon från sin rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
