Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Ströningom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ströningom
817 —.
Stufvasälle
melte kyrckia hafva hängt på Vårfru beläte.
dljkman 176.
Ströningom, adv. Här och der,
kring-strödt, spridt. [Fsv. ströningum.] (jag
samlade) hvad jag i böcker, ströningom, samt af
... säkra mundteliga berättelser bekomma
kunde. Bechstadius 78. sammankalla de
förståndigaste män i Uppland, att öfverse
och förbättra berörde landskaps lag, hvilken
föråt ströningom hades i flera flockar. Botin
Hem. 2: 69. Ligga ströningom i kring. Lind
Ord.
Ströningsvis, adv. kappan strönings vis
med blomsterverk beprydd (circumtextum
croceo velamen acanthö). Celsius Æn. 24.
Stubba, tr. han alla grenar affhugget
hadhe alt in til bara bohlen, och stubbat alt
in til rotena. P. Erici 3:51a.
Stubbe, m. Stam. thes (trädets) root
föråldras j iordenne, och stubben döör j
mullenne. Job 14:8. skal Herren affhugga
... bådhe quist och stubba. Es. 9:14. Itt
rijs som hadhe nöter burit I tolff åår för än
thet bleff aff stubban skurit. En liten Crön.
K l b.
Stubberöd, f. Uppröjd skogsmark.
Anders Larson ... schall besittia then
Stubbe-rödh, som han rödt haffuer. Dipl. Dal. 3:
’77 (1548).
Stubbot, adj. 1. Trubbig, slö. [Fsv. [-stub-Jjotter.]-] {+stub-
Jjotter.]+} vddanar wordo stubbotte. 1 Sam.
13 21. — 2. Tvär, snäsig. Konung Oloff
gaff dhem ett mächta stubbodt och ondt svar.
Sylvius Er. 01. 81.
Studs, Stuss, m. Ståt. prål. På s.,
sprättigt, pråligt, på grannlåtsvis. En
juncker ... satt hatten uppå studz. Düben Boil.
sat. 20. Myssan har hon på studz af dyra
siberiska soblar. Stjernhjelm Bröl. 22.
Jag vil vara blott en fluss (glasperla), Men
til brudskrud och på stuss. Dalin Vitt.
5:343.
Studsa, Stussa, Stutsa, intr. Ståta,
prunka, stoltsera. [T. stutzen.] Haar tu
rådh medh kläder stussa. Chronander
Surge F 3 a. Jagh seer, i ären lustigha
but-zar, Här få i hvar sin jungfrw som stutzar.
Bel. G 2 b. Der ser man ... stutsas, Der vil
man vara gran. Kolmodin Qy. sp. 2:578.
The (kunskaperna) måste icke allenast se
vel ut och stussa för ögonen, utan ock
bevisa sin rot och thess godhet med nytton.
Rydelius Förn. öfn. företal § 5. Stutza med
dyra kläder, stolta hus och stora ähretitlar.
Sed. 12. Du stussa vil i vagn? Jag vil dig
en förskrifva. Palmfelt Qy. skol. 76.
Högfärden studsar i lånta flädrar. Mörk Ad.
1:131. Då gick falskhet och lögn ej studsad
(utstyrd), sminkad och färgad. Dalin Vitt.
3:5.
Studsa, Stussa, Stutsa, tr. och intr.
{T. stutzen.] 1. Hämma, hindra, studsa
och oppehålla en sådan fiendes segervin-
ning. Gust. Adolf Skr. 177. afböija alt
hvadh som fredzhandelen studza kunde.
Wi-dekindi 208. fiendens stora höghmodh
mär-keligen är dämpat, hans grufvelige onda
up-sååt i margahanda måtto stussadt.
Stjernman Riksd. 1: 839 (1632). om han (Dansken)
må impune härska i Sundet, ... stode då
alla Svenskes commercier i hans händer,
dem att studza, hindra. 2:1085 (1645). låta
sigh vara anlägit, slikt olaga landzkiöp at
studza och förhindra. Com. 2:498 (1648). —
5. Stå stilla, stanna, afstanna. hästar, som
äre både lätte och snara, hendige och
ven-dige til at stutza och renna. Petrejus
Beskr. 4: 6. Sij, tå jagh rååkar blandh friska
bussar, Jagh låter min häst rätt lustigt stussa;
Och tå jungfrur ther see uppå, Min häst
skall tå i galopp gå. S. Brasck Förl.
sonen E 8 b. Kongl. M:tt, i fall en eller
annan af dhe för dhetta til Lagens revision ...
förordnade varit, med döden vore afgångne,
då, på dhet icke dher igenom värcket måtte
komma til at studza, andra i stället igen
constituerandes varder. Stjernman Riksd.
2: 1841 (1680). iagh nödgades låta studza,
lembnandes mitt företagne arbete til
frarn-tijden. U. Hjärne Surbr. företal 3 a.
Studsig, Stussig, Stutsig, adj. [T. [-stut-zig.]-] {+stut-
zig.]+} 1. Som studsar, baxnas för något,
tvehågsen, villrådig, ändoch thesse förledne
svåre tijder fuller hafva kunnat giöra them
(riksförmyndarne) stutzige, så i anammandet
af thenne svåre regering och förmynderskap,
som i dess utförande; så hafve de lijkväl
... dragit den bördan och besvär nu i tolf
åhr. Stjernman Riksd. bih. 322 (1644).—
2. Afbruten, hämmad, det
(befästningsarbetet) bleef... af Hans Kongl. Maij:tz
oför-modelige och mycket beklagelige dödzfall
studzigt. HSH 31:354 (1662). Våre
undersåtare der igenom (genom sjötullsfrihetens
upphäfvande) medh deras skepps timbratzie
stutzige blifva. Stjernman Com. 2:468 (1646).
— B. Uppstudsig, näsvis, ath offuerfalle oss
med sådana studtzige och oformlige scriff- .
uelser. Gust. 1 reg. 13:57. (hustrun) Vill
öfver tig härska, är stussig, gensvarig.
Törnevall A 5 b. Konungen ... sjelf skref den
stutsige undersåten flere gånger til med
gunstige utlåtelser. Celsius Gust. 1 hist. 1: 272.
Adv. huru stutzigtt och obeskedeligen the
skriffue. RR 8I* 1548. Erie Råålamb fast
oförnufteligen, otiilbörligen och stutzigdt sigh
emott E. K. M:tt... anstelt hafver.
Adlersparre Hist. saml. 1:158 (1632).
Stuf, m. Stump. [Isl. stüfr.] Han sjunger
ur Alcest en stuf för mandolin. Bellman
2: 144.
Stufva, f. Rum, kammare. [Isl. stofa,
T. stube.] Tå skola stufvorna stå med flamsk
och väfne tapeter Klädde på bästa maneer.
Stjernhjelm Bröl. 23.
Stufvasälle, Stugusälle, m. Kammar-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
