Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillskeppning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillskeppning
— 865 —
Tillstämma
Tillskeppning, f. han hade een frij
tilskepning uthur sion och fick offta proviant.
Schroderus Liv. 302.
Tillskicka, tr. 1. Förordna till något.
wij haffua tiil skickat och med thetta worth
opna breff til skicka ... berendt wän melen
"wor öffuerste höuisman, ammoral och
fell-herre wtöffuer worth krijgxfolk och skep.
Gust 1 reg. 1:218. wj honum tilskickade
för öffwersthe vtoffwer thee tyske knæcktar.
4:14. Hafua wij tilskickat några goda mæn
som fara skola kring om landit. 5:122. iagh
haffuer vthkorat idher, och tilskickat idher,
at j skolen gå och göra frucht. Joh. ev.
15:16. skal ock för hvart embete tilskickas
en ålderman. Stjernman Com. 1:262(1576).
— 2. Bestämma, beskära. Huar och en
skolen j tilskicka sin deel aff tunganom
{bördan). 4 Mos. 4:32. tu förachtar tina
kära hustru, then Herren tigh tilskickat
haffuer. Mal. 2:14.
Tillskifta, tr. hans arffuedeel then
honom tilskifft warder. 4 Mos. 35: 8.
Tillskjuta, tr. Bidraga. Til... hans nöye
tilsköto och . intet lijtet hans studier och
böcker. Columbus Vitt. 167.
Tillskria, tr. Anropa. [T. zuschreien.]
Min domare hafver iagh förachtat, then iagh
nu öfverdådeligen tårs tilskrija om hielp.
Schroderus Kegel. 245.
Tillskrift, f. Tillegnan. [T. zuschrift.]
Svedberg Catech. (tillegnan).
Tillskrifva, tr. Tillegna. [T. [-zuschrei-ben.]-] {+zuschrei-
ben.]+} Haffuer iagh vthi vnderdåniga
ödmiuk-heet thenna bokenna E. H. N. welet
dedicera och tilscriffua. A. Andreæ Försp. till
L. Petri Kyrkost. C 3 b. Detta mit ringa
verck tilskrifver iag eder. Rudbeck Atl.
1, företal 1.
Tillskyla, tr. Öfverskyla. än tå the
onda begärelsen icke så strax förswinna, så
warda the likwel förlåten och tilskyylt. L.
Petri 2 Post. 130 b. Tu förlätzt tino folcke
theras misgerning, och tilskylde alla theras
synder. Dav. ps. 85: 3.
Tillskyndare, m. Uppmanare,
uppeg-gare. [Mnt. toschunder.] Nu kan iagh icke
förundra alt almogen är galen, beuisandes
migh all olydigheet, harm och förtreet,
effter iagh förnimmer the haffua sköna
tilskyn-dare. Svart Kr. 127.
Tillskåda, tr. Se till, taga i betraktande.
{T. zuschauen.] när man nogha vil tilskoda
•och medh reenan hugh öfverläggia, hvad
målet... är för en ting. Stjernhjelm Sv.
c. G. måles fat. företal 2 b.
Tillslå, tr. Slå igen, tillsluta, een
til-slaghen book. Upp. 6:14.
Tillsnicka, tr. Tillsnida, tillsnickra. (Se
S n i c k a.) och (timmermannen) tilsnickar
thet (träet) medh sinne konst mesterligha.
Vish. 13:13.
Tillsnickan, f. [Fsv. tilsnikkan, pryd-
nad.] När man medh kosteligha tilsnickan
(bildverk) vpwäkker en annan til okuscheet.
O. Petri Men. fall. B 8 a. (I Aksel
Anderssons glossar till denna skrift
översättes ordet här med utsmyckande.)
Tillstocka, tr. Stocka, kölden ...
blod-vatnet altijd tilstockar, at det i körtlarne
måste stanna. Lindestolpe Pest. si.
Tillstorma, tr. Storma, med storm
an-falla. [T. zustürmen.] kyrkian ... warder
fulla j alla tijdher häfftigt på alla sidhor
til-stormat, men icke öffuerwunnen. P. Erici
6: ill a.
Tillstunda, intr. gamble her sthen stwre
... stictadhe grijpsholms closter wtaff thet
götz waar fader lagliga tiilstwndadhe (skulle
framdeles tillfalla) j arff. Gust. 1 reg.
3:102.
Tillstå, intr. 1. Stå till, förhålla sig.
Hon seer til huru thet j hennes hws tilståår.
Ord. 31:27. alt wel tilstoodh j mitt palatz.
Dan. 4: l. j skolen få weta, huru medh
migh tilståår. Eph. 6: 22. The skola idher
vnderwisa alt, huru här tilståår. Col. 4:9.
— 2. Tillhöra, tillkomma. [T. zustehen.]
Hwad ock sedan vtaff same gieldh (inkräfda
fordran) vtöffuer bliffuér schal 1 oss helfftane
och henne thet annet helfftane tilstå. Gust.
1 reg. 12:103. K. M:tt tilståår een frij
disposition der öfver. Stjernman Riksd.
2:1136 (1649). erhålla borgerskapet vid den
rättigheet dem ... tilståår och efterlåten är.
2:1159 (1650). then tullfrijhet, som oss efter
privilegierne af ålder in til thenne dag
hafver tilstådt. Riksd. bih. 828 (1644). Våre
gouverneurer . . . skole them skäligh
befordran bewijse, så vijda thet på deres
ämbetes vägnar dem tilstår at göra. Com. 2: 683
(1651). — B. Anstå. [T. zustehen.] Oss
icke tilstår sådant lijda. Stjernman Com.
2:477 (1646). — 4. Tillstädja. [T. [-zugeste-hen.]-] {+zugeste-
hen.]+} Och på det han dette alt deste bättre
nu må kunna fortsättia, tilstå Vij honom at
antaga allahanda tienare. Stjernman Com.
1:989 (1630). ingen tilstås någon knecht at
förlåfva ... uthaf tiensten. Gust. Adolf
Skr. 42. Se ex. under Fridsgift.
Tillståndare, m. Hemulsman. Tha
sporde Konungen Lårens till huru han thet breff
(besittningsbrefvet) fongit haffde, medhen
han haffde ingen tilstondere. HSH 16:88
(1527).
Tillstädja, tr. icke någett legefolck ther
aff Nyland och till Räffle eller annerstedz
vtrijkes tilstädies (tillåtas att fara) skole.
Fin. handl. 8:63 (1551). Tå nepste han
them, och stadde icke til at the skulle tala.
Luc. 4:41. stedh til at iagh må tala til
folcket. Ap. gern. 21:39.
Tillstädja, f. Tillstädj ande. effter
Lagh-läserens ... och Nemdens skrifftelige
tillstä-dia. Rääf Ydre 3:197 (1655).
Tillstämma, tr. Bestämma, hans k.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
