Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillstämpla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillstämpla
— 866 —
Tillsättning;
ma:tis fulmyndoga legatio kom ecke fram
på tilstämd tijdt. Gust. 1 reg. 5:384.
Tillstämpla, tr. Genom stämpling
tillskynda. St. Ericks son Knut. .. drap K.
Carl på Visingzöö, therföre at han
tilstämp-lade hans fader St. Erick en ynckeligh
afgång. Sylvius Er. 01. 141.
Tillstötlighet, f. Tillstöt, the behålla
ey länge gifftet (smittan) hoos sig, förr än
thet med en heel härskara af onde
tilstöte-ligheter bryter sig fram. Lindestolpe
Frans. 87.
Tillsvuren, p. adj. Med ed förpligtad.
Wi som äre vthi thetta andeliga ståndet
moste bekenna att wi äre wor allehelgeste
Fadher Påwen tilsuorne ... äre wi och
tilsuor-ne wår nådiga Herra Koning medh huldskap
och manskap. Svart Kr. 126.
Tillsyna, tr. Genom syn tillerkänna.
torp och nybygge på allmänningarne
in-krächta sig mehra af allmänningarne, än
them är af begynnelsen tilsynt. Stjernman
Riksd. 2:1649 (1672).
Tillsynare, m. Uppsyningsman, han
ther sammestedz (vid Viborgs befästande)
enn tillsynere ware schall. Fin. handl.
10:9 (1561).
Tillsynesman, Tillsynoman, m.
Epi-seopus eller Superattendens merker på
Swen-sko Tilsynesman. L. Petri Kyrkord. 74 b.
Will thet icke haffua lag at stijckted lenge
bliffwer vthan tilsynoman. Gust. 1 reg. 6:198.
Tillsäga, tr. [Mnt. toseggen.] 1.
Bestämma, kräfva, erfordra, han skall
in-ghen . . . förderffua aa liiff eller limmer,
wthen han see (vare) lagligen förwunnen
som lag tilsægia. Gust. 1 reg. 1:30. göre
then meneman then thiænist som them bör
med predican och annan deel som theris
embete tilsæger. 4:310. eder egen redeligheeth
vel tilsege skulle, att i ecke så boorde Stella
eder emoth idra nåbor. 5:37. the hadhe
warit j Hierusalem så monga daghar som
högtijdhen tilsadhe. O. Petri 2 Post. 30 a.
tu kan .. . giffua mich mina helso jgen, om
titt godha behagh och wilie så tilsegher.
Ders. 36 a. Her bliffuer lönen oseyeligha
större än wor fortienst tilsegher. Ders. 45 b.
Gudz ordning så tilsägher, at menniskian
moste arbeta och ther igenom sökia sina
näring. L. Petri 2 Post. 30 b. Gudh wil
icke handla med oss effter som förtjensten,
vthan effter som nödhen tilsägher. Ders.
309 a. tu för Christi... skul lijdher hwad
som helst hans helighe wilie tilsägher. 3
Post. 22 b. — 2. Medgifva, tillåta. Tagh
icke tyngre bördo på tigh, än tijn mact
til-säger. L. Petri Sir. bok 13:2. Förgät
al-drigh tin wen ... och ther tijn empne (dina
förmögenhetsvilkor) så tilsäya, kom honom
ihogh. 37: 7. effter thet många städer
byggas och förbättres af mycket embetz folck
och handtvärcker, derföre skole och alla
städer sig derom beflijta, effter som hvars
och ens tilfälle och lägenhet kan tillsäija.
Stjernman Com. 1:427 (1594). — 3.
Tillförsäkra, lofva, haffue vij tilsagt och vndt
och medt thetta vårtt opna breff vnnom och
tilseijom honum thet hörnehus. Gust. 1 reg.
5:101. the wille ... tilsäia honom huldskap,,
troskap, mandskap och lydno. Svart Kr.
17. Herren .. . tigh tilsagdt haffuer itt land
ther miölk och hannogh vthi flyter. 5 Mos.
6: 3. Gudh tu äst... min Konung, som
Jacob hielp tilsägher. Ps. 44:5. han
sino-folcke och sinom helighom fridh tilsadhe..
85: 9. få then tilsagda Freisaren Christum.
Försp. till Zeph.
Tillsägelse, f. och pl. n. 1. Kraf,
fordran. læglighetenes tilsegiilse siig sa
be-giffuer, athuj moste göre wår rese hädhan.
Gust. 1 reg. 4:129. straffat bliffua epter . .
lagsens tilsegelse. 4: 197. — 2. Löfte. Är
thet så alldeles vthe medh hans godheet...
och haffuer tilsäyelsen en enda? Ps. 77:9.
tilsäyelse om tilkommande hielp. Försp. till
Obad. all Gudz tilsäyelse äro ja j honom,,
och äro Amen j honom. 2 Cor. 1:20. han
haffuer ther på fåth breff och tilseijelse
vdaff oss. Fin. handl. 10:69 (1563).
Sigismundus . . . brööt tillsäijelse och lofven.
Gust. Adolf Skr. 197. Staden ... på stora
och runda tilsäjelser hade sig under sin
landsmans ... våld och regemente upgifvit.
Girs Joh. 3 kr. 20. De Erffurter haffue
fått stora tilseijelser aff S. kong. M:t. A.
Oxenstjerna Bref 2:398.
Tillsälla, tr. Sälla till, förena med.
[T. zugesellen.] at vij blifve tilsällade the
helige änglars och öfveränglers chorer.
Schroderus Kegel. 487. — Refl. Sälla sig
till, ingå bolag med. Handelen och
segla-tionen uppå landskapen Africa, Asia,
America . . . skal drifvas ... af vårt land och
rijkers invånare, såsom och af andra som
sigh them skole villia associera och tilsälla.
Stjernman Com. 1:933 (1626).
Tillsätta, tr. Ansätta. [T. zusetzen\
vij äre råkade uthi een uppenbar feigd medh
... the Påler och the Danske och blifve af
them ... uppå thet häfftigste anfächtade och
ti Isatte. Stjernman Riksd. 1:645 (1611).
vordo the på sidstonne uthaff the Romare sà
väldeligen tilsatte, at the måste åter vijka.
Schroderus Liv. 312. skulle hans folk ...
the Muskoviter icke allenast fram uppå, utan
och baak uppå och på bådhe sidhor
tilsät-tia. Petrejus Beskr. 2:261. fienden
tilsatte oss alt för häftigt. /Is. Ban. 1:44.
Tillsättning, f. 1. Tillblandning.
Gulsmeder, grytegiutere, kannegiutere och alle
the som arbete thed godz som tilsetning
tilkommer. Stjernman Com. 1:151 (1557).
— 2. Ansättande, anfall, them för hans
fientlige tillsättningar försvara. Stjernman
Riksd. 1:628 (1606). all fiendtlig tillsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
