Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillsökning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillsökning
— 867 —
Tillvite
uthaf hvem det helst skee kan, inlendske
eller uthländske, medh lijf och godz hielpa
till att afväria. 1:632 (1607). göra
dieffuu-lens hemliga lister och anslag til intet, och
förtaga hans onda tilsätningar. P. J.
Gothus Rel. art. 123.
Tillsökning, f. Besök, tillopp af folk.
[Mnt. tosokinge] the skole predike rene
gudz ordh för then mene man som
tilsök-ning haffwer til wår stad Jeneköpinge. Gust.
1 reg. 6: 289. oss står nu ... en stor
hög-tiidh for handen, til huilken stor tilsökning
skeandis warder aff fremande land. 7:385.
1 Vpsala ... war theres gudha tempel, och
tijt pläghade mesta tilsökningen skee aff
heela rijkit. O. Petri Kr. 22. ther (i Visby)
haffuer i fortijdhen warit stoor tilsökning
til aff all land. Ders. 35. Tå giorde
Johannes såsom befalningen war (han
predikade i öknen), och bleff ther een ganska
stoor tilsökning. L. Petri 1 Post. D 2 b.
Tilltag, n. Tillgrepp, han, genom sitt
långliga roof och tilltagh, till een så stoor
rijkedom kommin var. L. Petri Kr. 33.
Tilltaga, tr. Taga till, företaga, tu
skalt. see tigh om och göra tigh redho, så
at när then stunden (dödsstunden) kommer,
må tu weta hwad tu skalt tiltaga. L. Petri
2 Post. 290 b. när tu thenna olusten hoos
tigh befinner, hwadh wilt tu tå tiltagha? Om
nattv. E 5 a. — Refl. Taga, tillvälla sig.
then sigh mykit welde tiltagher {Vulg. qui
potestatem sibi sumit injuste), honom
warder man opunstigh. Syr. 20: 8.
Tilltagning, f. At alt wel igen läsa ther
mykin tiltagning är. Syr. 42:6. (Vulg. Ubi
manus multæ sunt, claude. L. Petri Sir.
bok: At tu stenger wel igen, ther monga
(tiuffachtigha) hender äro.)
Tilltagsen, adj. Begifven. qvinfolken
... til större antal funnos gamla än
manfolken, såsom mindre tiltagsne på denna
dryck (brännvin). Linné Sk. resa 46.
Tilltal, n. 1. Anspråk, kraf [Isl. til•
tala.] flere godemen, frue och jomfruer
her i riigit, som tilta.ll haffwe till någelgodtz
och eigendom i Danmark. Gust. 1 reg.
11:81. — 2. Invändning, begynnar han nw
möta någhon tilltaal och geensegningar. NT
1526 Försp. till Rom. 4 a.
Tilltalig, adj. Vänlig att tala med. Han
var en ... mild och tiltalig (ajfabilis) ung
printz. Sylvius Er. 01. 217.
Tilltasta, tr. Antasta, tillgripa. [Mnt.
totasten.] j Stægheborgx skær liggher en
iagth, ther röffwer och tiiltasther huadt hoon
öffuer komber. Gust. 1 reg. 2: 240.
Tilltastning, f. Antastande, angrepp,
tillgrepp, schada och tiltasningh the j thenne
feygdhe bedriffuit haffua in paa Swensche.
Gust. 1 reg. 2: 28. fortagha Söffuerin norby
sziit hedtzskelighe wpsaath och fiendtligha
tiltasningh han idkeligha brukat haffuer her
in paa riichit. 2:97. Hermästaren i
Lijf-land ... på Sveriges undersåter hade öfvat
rooff och tiltastning. Girs Er. 14 kr. 12.
Schall ingen fördriiste siig att göre wåre
vndersåther förfång eller öffuerwold anthen
opå theris qwinfolck, eller medt tiltastning
på maat, öll eller någit anned. Fin. handl.
3:225 (1555). haffve the medt mordh, slagh
och tilltastningh öffverfalledt och beswäredtt
Kong:e M:ttz vndersåther. Hist. handl. 13.
1: 239 (1566). mordh, brandh och annen
fientligh tilltastningh. 13. 1:309 (1567).
Tilltro, tr. Anförtro, thet wälle then
meenige mann i Rijkit mich befälet och
til-trott haffuer. Gust. 1 reg. 1:2.
Tillträd, n. Ingång. [T. zutritt.] Uthur
förmaket är ett tilträdh in i the andre
kamrar. Comenius Tung. 544.
Tillträda, tr. Biträda. [Mnt. totreden.]
tiltrædha och vndsettia (S. Norrby) med
ver-iandes hand. Gust. 1 reg. 1: 241.
Tilltränga, intr. Framtränga, påtränga.
[T. zudrängen.] hvar mot ann’ öst, väst, sud,
nord, hvar ur sijn vrå Tilträngde rundt
omkring. Stjernhjelm Jubelsång.
Tilltäcka, tr. Öfvertäcka, öfverskyla.
[T. zudeeken.] vij tiltäckiom vår nästas skam
och feel. P. J. Gothus Rel. art. 256.
Medan öffuerheeten haffuer ock sina
menniske-liga brister, skole undersàterne sådant til—
täckia och icke uthbreeda. Ders. 285.
Tilltämja, tr. han bögde, artade och
til-tamde sin krop medh allahanda rörelser och
öfningar til krijgzsaker. Sylvius Curt. 60.
Tilltänka, tr. Påtänka, at thet
alffuar-liga tiltenckes, huru Konungh Christiern må
nederlagder varda. Tegel Gust. 1 hist.
1:303.
Tillvetta, intr. Förhålla sig. böör
hustrun vara flijtigh och ijdkesam uthi sitt hws,
ställa all ting ordenteligha, så at ther icke
så til vetter, som uthi een Finna Skuta, ther
thet ena ligger öffuer thet andra. Phrygius
Äkt. pred. C 4 a. besökia idhra församblingår
och ransaka huru ther veter til uthi them.
Valetpred. B 4 b. Jfr Fö re vetta.
Till viga, tr. Inviga åt, helga åt. ther
offradhe konung Philippus uppå tu altar, som
Juppiter och Soolen tilvijgde voro.
Schroderus Liv. 737.
Tillvist, n. Tillhåll, vistelse, gästandes
prester och rijke bönder, doch hadhe han
mäst sit tilvist hoos Her Anders i
Huseby-skederij. Tegel Gust. 1 hist. 1:223. the
uproriske Smålänningar hadhe sitt tilvist i
Blekingh. 2:151. Konungen ... hadhe ther
hafft sit håff och tilvist. Schroderus Liv.
877.
Tillvita, tr. Tillägga (i god mening). Jag
hörde fremblingar .. . Den världsens ändas
(Nordens, Sveriges) kung et härligt lof
til-vijta. Eurelius Vitt. 50.
Tillvite, n. Tillvitelse, skamfläcka alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
