Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vederläggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vederläggning
— 959 -
Vedderråda
der gälla, ersätta, betala. [Mnt. [-wedderleg-gen.]-] {+wedderleg-
gen.]+} hon widherleggher tiigh al then deel som
tw med laghen wtaff henne winna kan. Gust.
1 reg. 2:74. her Steen moste wederleggia
erchebispenom noghor iordagodz för then
skadha han honom giordt hade. O. Petri
Kr. 295. när tw will geffwa almoso, så läth
thina wenstra hand icke weta hwadh then
höghre gör, vppå thet thin almosa bliffuer
lönligh, och thin fadher, som thet lönligha
seer, wedherlägger tigh thet. NT 1526 Matth.
6:4. skola the swara til skadhan, och
honom aff sitt eghit vpretta och wedherleggia.
L. Petri Kyrkord. 48 b. the (resande) som
vele haffue väl tillreedt och tilpyntedt medh
flere rätter... då skal sådant vederläggies
effter som thet gäller udi näste köpstad.
Stjernman Com. 1:327 (1584). För then
umkåstnadh uppå krijghet anvendt är, skall
han them Romarom vedherläggia fämton
tusende pund. Schroderus Liv. 619. — 2.
Ålägga, förelägga. Hwar någon fare wore
for någon falsk lerdom, ær taa likast at man
widerlegger alle predicare, at the predica
euangelium oc gudz oord al ena. Gust. 1
reg. 1:254. Then mannen wedherladhe oss
thet högheligha, och sadhe, J skolen icke
komma för mijn öghon medh mindre idhar
brodher är medh idher. 1 Mos. 43:3. hon
moste wänia sigh ther vthaff (att missbruka
Guds namn), effter thet är een så stoor
synd, och så förfärligit wijte wederlagt. L.
Petri 2 Post. 220 b.
Vederläggning, Viderläggning, f.
Vederlag, vedergällning, betalning. [Fsv.
vi-dherlägning, Mnt. wedderlegginge.]
Söfwe-rin Larssons Erfwinger bekomme för för:de
gård någen annan wederlägning med någott
annett therföre igen. Fin. handl 7: 290 (1549).
skuldherness vidherlægningh. Gust. 1 reg.
4:113. Aff inghen begiäre wij tienist vtan
wederlägning. O. Petri Svar till P. Elice
c 2 b. begierade erchiebiscopen widerlegning
aff konungenom för sin skeep som han .. .
mist hade. Kr. 220. monge aff rikesens rådh
hadhe lidhit skada för hans skul, them han
hadhe loffuad wederlegning med förläninger.
Ders. 299. han fick till hielp ... 100 godhe
ryttare, förplichtandes sigh ... till een
full-komligh vederleggning, som skulle vara in
summa 6000 lödigh mark sölff. L. Petri
Kr. 75.
Vedermål, Vidermål, n. 1. Vedermäle,
bevis. [Fsv. vidhermal.] Tå tecktes Pilato
allom kundgöra Saken, then Christus leedh
dödhen före, Lät för then skul. vppå een
skiffuo Henne j tungomål try bescriffua, ...
Allom til wedermål och åsyna. O. Petri
Jesu pina E 3 b. — 2. Påminnelse, varning,
minnesbeta, synden är för oss til
weder-måls, then kunne wij ingalunda vndfalla.
L. Petri 2 Post. 250 b. Judarnas Exempel
står oss alla til wedermåla (gen. pl.), och må
wel wara oss för en wiss wårdnaghel. Ders.
148 a. Salt stodhen ... ståår then otrooghna
siälenne til wedhermåla. Sal. vish. 10:7.
Thet samma är ock tå Petro således
weder-faret, hela werldenne til widermål och en
wårdnagla, at ingen skal drista på sigh sielff.
Chr. pina T 7 a. Och moste så slijka vsla
menniskior bliffua förskreckeligh exempel til
Gudz strenga rettwijso, allom androm
men-niskiom til wedermåla och förwarning. Ders.
Y 2 b. när som påwe Johannes ... hade
honom (kejsar Ludvig) bannlyst, achtade han
thet ey allenast intet, vthan giorde honom
ock thet til wedermål igen, at hin wardt aff
medh sin Påweske herligheet. Uti. på Dan.
588.
Vedermöda, f. Plåga, vånda, the skola
haffua wedhermödho såsom een then ther
barn födher. Es. 13:8. min tienare ligger
hema borttaghen, och haffuer stoor
wedhermödho. Matth. 8:6.
Vedernamn, n. Tillnamn. [Fsv.
vißer-namn, Isl. viörnefni.] Judas hwars
weder-nampn war Iscariotis. NT 1526 Luc. 22:3.
en keysare j Rom som heet Octauianus medh
thet wedhernampnet Augustus. O. Petri
2 Post. l?a. Barsabas medh thet
wedhernampnet Justus. Ap. gern. 1:23. Konungh
Erich, medh thet vedernampnet hin vijse.
L. Petri Kr. 5. Keysaren Leo, hwilken fick
thet wedhernampnet Philosophus, för sin
skickeligheet och lärdom skuld. Lælius
Jung. sp. A 5 a. Konung Magnus medh thet
wedhernampnet Smeek. Ders. N 8 b.
Vedernamnet (bijnamnet) skrifs under innan til
(i brefvet). Comenius Tung. 937. Keisar
Ludvik mäd däd vedernamnet hin Fromme.
Columbus Ordesk. 36.
Vederrede, -a, Viderrede, adj.
Veder-redo, adv.(?) [Fsv. vidherredho, -a, -e.]
Beredd, färdig; redo, tillreds, nær the om
wndtsætningh worde tilkraffde wtaff eder,
schwlle the thaa wara widerrede med alle
then macth the kwnne aastadt komma. Gust.
1 reg. 2:119. en ständig och altijd varande
armee, som vore vederrede att försvara rijket.
Gust. Adolf Skr. 214. then rostienst både
til fot och hest... skal på al hendelse uthi
hvart förstendömme för sig vederreda hållas.
Ders. 230. Hvadh gott vårt hela huusz förmå
Edher skal vederrede stå. Messenius Blank.
39. Seger står’na allväg vederreda.
Stjernhjelm Fredsafl 11 intr. plåghadhe han
bönderna ... swårligha för thet the hade så offta
warit her Iwar Green wedher reedho och
gååt vth med honom. O. Petri Kr. 259.
Ingen deel fattas här på Gudz sidho, hans
nådh och barmhertigheet är nw allom
wedher-redho. L. Petri 1 Post. H 1 b.
Vederråda, tr. Afråda. [T. widerrathen.]
jag slikt upsåt GeneralKrigsCommissarien at
verkställa vederrådt. M. Stenbock
(Lönbom Anek. 2:279).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
