Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vissa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vissa
- 979 -
Vitelse
stembd tidh och rum hvar annan ett slagh
vissat hadhe. Schroderus Liv. 467. Nu
komme vij emoot then man, Söm länge har
plågat Tysklandh, Fältslagh vill jagh medh
honom vissa. S. Brasck T. krig. D4b.
Vissa, f. Visshet, säkerhet. [Fsv. Isl.
vissa.] Icke kan man thet til wisso weta.
Falck 73 a.
Vissan, f. [Fsv. =] man icke kan tagha
noghen wissan eller försäkring, vtan man
först weet j huadh sack man sådana
for-uissan eller försäkring tagheri O. Petri
Svar till P. Eliæ d2a.
Visseliga, adv. Visserligen. [Fsv.
visselika, Isl. vissuliga.] her boor wisseligha
Gudh. 1 Mos. 28:17. Dauid ... förfoor at
Saul wisseligha kommen war. 1 Sam. 26: 4.
hwadh han loffuar thet håller han wisseligha.
Ps. 33: 4.
Vissen, p. adj. Vissnad, förtvinad. [Fsv.
visin, Isl. visinn.] thet trädh ... Som man
seer tort och wiset wara O. Petri Jesu
pina E 3 a. mannen, som then wisna
handen hadhe. Marc. 3:3.
Vissla, intr. Vifta, han (räfven) kryper
uth med jorden, visslar med rumpan.
Colerus l:3ö5.
Vissnad, m. Vissenhet. Ditt anlets liufste
skick har ängslan plånat ut,... En vissnad
har dig täckt. Frese 28.
Visst, adv. 1. Stadigt, säkert, satte mina
fötter vppå itt hellebergh, så at iagh wist
gå kan. Ps. 40:8. Lät tin foot gå lika (jemnt),
så gåår tu wist. Ord. 4:26. — 2. För visso,
visserligen, skole wij strax göra som han
giorde? . .. Ney icke wist (visst icke). O.
Petri Sakr. 27 b. Min kalck skolen j wist
dricka. Matth. 20:23 Weta nu wåre
Öfverste för wisso, at han är wist Christus ? Joh.
ev. 7:26.
Vist, f. och n. [Isl. vist, f] 1. Bostad,
vistelse, vistelseort. Rydzerne måtte haffwe
theres wijst och wåning vthenn för Byen.
Fin. handl. 9:823 (1558). haffue sinn wist
och tillhåld vdi Rijge. Hist. handl. 13. 1:323
(1567). wele wij och haffwe wijdh Skoo
Clöster vpbygt en aff the gamble wåninger,
ther wij kunne haffwe wår wist en natt
eller twå när wij så rese i Mälarenn. Hist.
bibi. 1:192 (1572). uthlendske, som här uthi
våre konungerijker ... boo och theres vist
hafue. Stjernman Com. 1:386(1592). haffuer
tu varidt j Hoffuet och hafft tijn vist hos
stora herrar. Balck Esop. 99. förmeente
han sigh icke hafva längre någon trygg vist
uthi thet läghret. Schroderus Liv. 416.
Scipio hadhe nu stadigt uthi tije åhr varidt
uthi vist (vistats) för allés theras öghon.
Ders. 528. Ingen dygd uprinner och gror
vid vijn och i glasom, Vijsdomen hafver sin
vist i dy torra. Stjernhjelm Here. 342.
i Nordan ... Ther som vintern har sitt vist
och heem. Fredsafl 12 intr. — 2. Mat, lifs-
medel. [Fsv. mf.] störa lastdragare och
små skutor, hvilka vist och kost inne hade.
Peringskjöld Heimskr. 2:159.
Vistalig, adj. Vältalig, wijsheten
öp-nade the dumbars mund och giorde the
tungor wijstaligha som til förena intit tala
kunde. Sal. vish. 1536 10:20.
Vistas, dep. Vara, befinna sig. [Fsv.
vistas.] vi hafve tillbakadrifvit denne vår
mächtige granne, med hvilken vi i förledne
tider hafva vistats ... uti en oviss tillstånd.
Gust. Adolf Skr. 178. hans hele familia
vistades nu uthi stoor sorg och bedröfvelse.
Schroderus Liv. 92. Edher mandom,
from-heet och dygd vistas oss för ögonen. Ders.
176. en man, som nu vistas uthi sin
blomstrande och bäste ålder. Ders. 850. den
gamla sagan ... som än i dag vijstas i allas
mun. Rudbeck Atl. 1:519.
Vita, tr. 1. Tillvita. [Fsv. =] biudha
siig tiil rettha in för tiilbörliga domare...
om the saker som them withes. Gust 1 reg.
3:115. Thet tu haffuer giordt... Tu haffuer
thet ingom androm wijtä. Tob. com. C1 b.
att the skole oskyllige ware i the saker och
stycker, som them påsagde och witte äre.
Rääf Ydre 1:290 (1544). — 2. Afvisa. (Jfr
Aasen vita 4.) låter hvar fridt Säya sin
mening, intet bliffua vidt. Prytz Gust. 1
H 3 a. ondt the ha måst slita, At the thet
onda tidt från eder kunnat vita. Spegel
G. verk 291. — 3. Jaka, samtycka.
Herrans hand ... hafver honom (satan) hächtat
I mörkretz kädior, them han aldrig
söndersliter, Ej heller slipper uhr, om icke Gud
thet viter. Spegel G. verk 46. (Betydelsen
är sålunda angifven i ordregistret.)
Vite, n. Straff. [Fsv. =, Isl. vitL]
al-lenest war ther itt trää thet gudh förböd
henne ath hon ecke skulle ätha vthåff, och
ladhe henne itt wijte wedh, ath när hon ther
vthåff åthe skulle hon döö. O. Petri Men.
fall A 6 b. Gudh sielffuer haffuer henne
(hörsamhet mot föräldrar) med itt ganska
swårt wijte befalat. L. Petri 1 Post. M 6 b.
Gudh ... oss (thet) vnder stoort wijte, och
wid en ganska streng rekenskap tilgörandes,
befalat. Om nattv. A 7 a. förkastade them
och någet theres gamble otilbörlige
handlingar, ... satte them wijte före att hwar the
nu icke wille medh sådane åffstå, skulle thet
icke bliffua ostraffat. Svart Kr. 35.
Vite, m. kom en vijte eller vild vargh
fram om dagen, och ihiälbeet bandhhunden,
sedan ville han in j stugan. Gyllenius
317. (Jfr Isl. vitr, vættr; Schlyter Ord.
viter, m.)
Vitelse, f. Tillvitelse, theras witelse är
icke annat än. en vppenbara calumnia. L.
Petri Kyrkost. 74 a. Hwar honom til
äventyrs kunde wiitas . .. någon orätt uti
utskrif-ningen .. .at han tå then wijtelsen må kunna
ifrån sigh läggia. Gust. Adolf Skr. 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
