Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PALME-nytt
Estonia:
Höll alltid
tiden...
Pressades Estonia att hålla
tiden under katastrofturen? Var
detta den avgörande orsaken?
Meyervarvet utreder och
kommenterar, och antagligen är
PALME-nytt första och enda
tidning som återger den
aktuella texten, här i
översättning från engelska till
svenska:
12.3
Alltid i tid
Efter att ha noterat sträckor och för
tidtabellen erforderliga hastigheter för
Estonias rutt Tallinn - Stockholm
konstaterar Meyer-experterna, med
hänsyn till hållandet av tidtabell,
följande:
- Under 20 månader försenades färjan
endast en gång, och då med en timme;
detta var den 1 januari 1994 vid
Sandhamns lotsstation.
- Till terminalen i frihamnen anlände
Estonia, under tidsperioden 3.02.93
-26.09.94, försenad endast 8 gånger med
maximal försening av 24 minuter
(också 01.01.94).
- Ingen av dessa förseningar tycktes
kunna hänföras till väderpåverkan.
- Förseningar uppstod däremot i
allmänhet vid avfärden från Stockholm,
ehuru mera sällan mer än 20 minuter.
Det är ett faktum att Estonia vid
minst 6 tillfällen mötte liknande eller
värre vind- och vägförhållanden jämfört
med dem som rådde olycksnatten; dock
utan försenad ankomst, och det är inte
känt om, vid dessa tillfällen, skador på
visiret och låsmekanismema uppstod.
Sista gången liknande förhållanden
rådde var så sent som den 19 augusti
1994, dvs 5 veckor före olyckan, och
vid denna tidpunkt fanns redan alla de
sedermera ödesdigra skadorna.
Utvärderingen av ankomsttider till
Stockholms lotsstationer visar också
att Estonia alltid följde tidtabell,
oavsett rådande väder- och/eller
isförhålanden.
Förklaringen till detta fasthållande vid
tidtabellen, under alla förhållanden, kan
boligen föras tillbaka till
(a) nykomlingens stolthet över att
vara minst lika duktig som
konkurrenterna Silja och Viking, samt
(b) konkurrenstrycket från de större
och bekvämare
Stockholm-Helsingfors-fätjoma, vilket - enligt Ulf
Hobro - också var orsaken till
installationen av stabilisatorer för höga
kostnader och efter mindre än ett års
fart. I själva verket hade Ulf Hobro bett
reparationsvarvet i Åbo redan i böljan
av april 1993, dvs sedan Estonia varit i
tjänst endast två månader, men
huvudsakligen i dåligt väder, om offert
på stabilisatorer. Offerten avgavs den 5
april 1993.
Trycket på Estonias befälhavare från
Estline AB:s styrelses sida bekräftas av
kapten Per Ringhagen, som har
omtalat att under styrelsemötena med
Estline AB det vid flera tillfällen hade
understrukits att Estonia måste hålla
ankomsttiderna till Stockholm till
vatje pris samt att detta hade gjorts helt
klart för kaptenerna, vilka ibland var
närvarande vid styrelsemötena. Detta
uppges finnas nedskrivet i protokollen
från dessa möten, vilka fortfarande bör
vara tillgängliga. Det uppenbara
förhållandet att befälhavarna på Estonia
gjorde sitt yttersta för att hålla
tidtabellen var förstås inte okänt för
besättningen, något som framgår av
utfrågningen av motormannen Ziljajev,
som i detta sammanhang sade följande:
Fråga: Var det ett måste eller ett krav
från ledningens sida att Estonia eller
något annat fartyg inte får missa
tidtabellen, dvs försenas?
Svar: Med Estonia var vi alltid i lid.
Befälhavaren hade fått sin tidtabell av
ägarna, och vi var alltid i tid.
Befälhavarna följde alltid det schema de
fått av bolaget. Enligt sina kontrakt
måste de följa det schemat
Fråga: Du har nu berättat för oss om
befälhavarnas plikt att hålla sig till
schemat. Det finns rykten som säger
att befälhavare som inte kan hålla tiden
får sparken.
Svar Ja, i princip är det så det ligger
till. Bolaget har det kravet att
befälhavaren måste hålla tidtabellen.
Några passagerare måste passa vissa
anknytningar, och om de missar dessa,
på grund av fartygets försening, måste
bolaget betala ut ersättning.
Fråga: Vilket bolag har räknat ut
tidtabellen?
Svan Estline AB. Men jag klandrar
inte Estline för något. Vaije bolag har
sitt eget tidsschema, uträknat på
minuten. Då ett rederi köper in ett
fartyg står del inte från böljan helt klart
hur fartyget uppför sig till sjöss, hur
mycket motorstyrka som erfordras,
bland annat, i hårt väder.
Så långt utdraget ur Meyerrapporten.
Drevs Estonia
för hårt?
Rubrikens fråga har varit mycket
omdiskuterad, men det förefaller vara
först genom varvets mycket klara och
sakligt grundade utredning som saken
får kontur
Enbart farten - säger varvet mycket
tydligt, om än mellan raderna - kan
knappast ha orsakat katastrofen. Vädret
var lika uselt fem veckor tidigare, och
Estonia var i lika uselt skick, men då
hände ingenting - alltså, antyder varvet
på ett sätt som möjligen kan kallas
partiskt, måste ytterligare några
omständigheter ha tillkommit
Sägs detta tydligt i den
internationella haverikommissionens
rapport? PALME-nytt kan inte vara
säker på den punkten, eftersom
dertaljjämförelser av två
mammutdokument i princip är
ogenomförbar.
Här konstateras nu i alla fall, för
första gången i svart på vitt i en
svensk tidning, att Estonia efter
vanligheten drevs mycket hårt men att
tillkommande omständigheter måste ha
vållat katastrofen.
Det har känts
att här i PALME-nytt
ta upp dessa tre interiörer från Estonias
sista färd: vattnet på däck (vatten,
vatten...), rotandet i vapenhandlares
väskor under överinseende av den
svenska rikskriminalens
underrättelseexpertis, samt här intill
Estonias ständiga forcering även i
dåligt väder.
En principiell tanke: Här ligger all
denna mångtusensidiga information ute
på det berömda nätet, förhållandevis
lätt att ta fram, men dessa fakta
kommer inte ut, kommer inte fram.
Nätet skapade mörker, inte ljus. SA.
PS 4.11.2000: Estonia
blev sprängd!
13/00:13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
