- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
15

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

Fallet med den
höge domaren
med fri lejd...

Sedan PALME-nytt i nr
1412000 som mbsolut första
nyhetsmedium informerade om
affären med det misstänkta men
totalt outredda justitierådet
togs saken, efter lång
tidsutdräkt, upp även av Vår
grundade mening i ljudradions
P 1.

Det är högst troligt att det numera
avgångna justitierådet aldrig fått någon
publicitet över huvud taget om inte
PALME-nytt först gripit in. Men - vad
hände sen?

Ingenting. Naturligtvis ingenting.
Dramatisk information kan lämnas i
stora medier utan att någonting händer;
det har PALME-nytt understrukit liera
gånger tidigare. Förutsättningen är att
nyheten bara publiceras en gång. Då
är det riskfritt. Detta var vad som
skedde med det fd justitierådet. En gång
i P 1. Sen tyst.

Men texten är intressant, även om
den svassar aningen lågt. PALME-nytt
återger den nu in extenso, varefter den
hamnar hos universitetsbiblioteken.
Annars hade den enbart fortsatt ut i
atmosfären, på väg mot Mars eller var
nu gamla radioprogram hamnar. SA.

Vår grundade mening, P 1,

25.5.2001 kl 9.35.
Redaktörer: Anders
Brunkert och Åke
Pettersson. Utskrift (res
för ev missförstånd): Sven
Anér.

Programledare: Har medierna svikit
Staffan Taube? Det är frågan i dagens
program.

Staffan Taube: Jag har tagit kontakt
med journalister. Ingen skriver om det
här, och då står jag på ena sidan och
resten av rättssamhället på andra sidan.

Janne Josefsson: Det finns band som
Staffan Taube säger är manipulerade
och som försvarets forskningsanstalt
säger att ja, det kan inte uteslutas att
det är så. Jag kommer ju inte så
mycket längre jag heller.

Det kan ju naturligtvis vara så att
jag gör ett grovt misstag, det vet vi ju
inte. Är det sant så är det en oerhörd
rättsskanaal.

Ingen vet huruvida han har fel eller
inte, men ingen gör något.

Programledare: För en vecka sen blev
en livstidsdömd man frikänd efter ny
prövning i hovrätten. Det var sen
högsta domstolen hade beviljat honom
resning. Och det var i sin tur ett
resultat av att Trond Sefastsson på TV
4:s Kalla Fakta ingående hade granskat
hans fall. Ett bra exempel, kan man
säga, på mediernas viktiga roll, inte
minst som övervakare av
sam hällsapparaten.

Men så här går det ju långt ifrån
alltid.

Staffan Taube: Jag har i princip iingt
och pratat och varit uppe hos i princip
alla medier som jag kunde hitta i
telefonkatalogen. Och en del uppträder
ungefär som ”det där tror vi inte på”.
Andra uppträder som - ja, det värsta
uppträdandet som jag var med om, det
var väl TV 3 det. Där blev jag lite
hå.., där blev jag hånad för det här.

Men många av dom är mycket
intresserade och undersöker, men jag
får en känsla av att det är så grovt så
att, även om man tror på det v i 11 man
inte tro på det hela för att i mångas
öron är ju det här så otroligt så att det
är osannolikt för en del.

Programledaren: Janne Josefsson på
dåvarande Striptease i Sveriges
Television är förmodligen en av de
svenska journalister som blir mest
kontaktade av människor på
kollisionskurs med samhället. Han var
en av de första som Staffan Taube
vände sig till.

Janne Josefsson: Ja, framför allt så
minns jag hans namn, Taube alltså,
och att han berättade nånting som han
inledde med att det här är en historia
som du inte nästan kan tro på, och den
är väldigt fantastisk - det där säger man
väldigt ofta då, och sen visar det sig
aldrig vara nånting. För det är en signal
för snarare att det här inte är någonting;
så behöver det inte vara.

Och så berättar han någonting om
rättegångar, han berättar om folk som
har tystat ner det här och håller ihop
bakom ryggen, alltså en slags

konspiration. Och till och med då, om
jag minns rätt, att det var mixtrade
bandupptagningar ifrån ett par
rättssalar. Och då har jag för mig att
han hänvisar också till någon
laboratoriestudie av de här banden då
som skulle ge besked inte att det var
mixtrat, men att man inte kan utesluta
det - så långt kom vi. Jag lyssnade
aldrig på de här banden, fick dom aldrig
ens sända till mig.

Programledaren: Det började för fyra år
sedan med att läraren Staffan Taube
inte fick den mobbning, som han
ansåg sig ha blivit utsatt för, erkänd
som en arbetsskada. Han överklagade
det beslutet till kammarrätten, förlorade
också där, men ansåg att flera av
vittnena hade ljugit under förhören i
rätten.

I samband med att han polisanmälde
ett av vittnena för mened så fick han
hos polisen lyssna på kassettband från
rättegången, och han blev då övertygad
om att kammarrättens band hade blivit
utbytta; någon hade kopierat och
redigerat dom.

Taube: Jag upptäckte ju att det var fyra
ställen som jag kommer ihåg skulle
finnas med på banden men inte liksom
bara fanns där. Sen visade det sig ju att
det är flera saker än just de fyra sakerna
som är borta, men jag har upptäckt
fyra sekvenser som är bortklippta eller
bortredigerade eller vad man vill säga.

Programledaren: Staffan Taube blev så
småningom också säker på vem som
hade mixtrat med banden: en nära
anhörig till det vittne som Taube hade
anmält för mened. Denne anhörige
fanns vid den tidpunkten i den
absoiuta toppen av rättsapparaten och
kunde genom sina kontakter få tillgång
till banden, säger Staffan Taube.

Manipulationerna gjordes enligt
honom för att skydda vittnet. Och
Staffan Taube gjorde en ny anmälan.
Den första i en lång rad av åklagare
som inte har inlett någon
förundersökning är Barbro Herrmann.
Hösten 1997 konstaterade hon
att”anledning saknas att anta att brott
som hör under allmänt åtal har
förövats”. Mer står inte i beslutet.

Staffan Taube gav sig inte och fick
också trots åklagarbeslutet hjälp av
kriminalinspektör PO Olsson, som två
år senare, via sin chef, fixade fram

7/01:15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free