- Project Runeberg -  Palme-nytt-boken / 2001 /
18

(1993-2001) Author: Sven Anér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 7

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PALME-nytt

konstigare och konstigare, alltså varför
sätter inte jag foten i marken och går
till någon och drar det en gång till och
säger att nu måste jag få de här två
veckorna? Ja, då kom det väl andra
saker emellan, andra reportage som
skulle göras med, du vet, kort varsel
som då skulle vara klara dagen efter.
Annars så tycker jag ju att det är
lockande och att det är provocerande
om någon säger att ”skäm inte ut dig”.
Verkligen! Då vill man ju göra det.

Och jag har inte gjort det än.

Programledare: Nej. Och ingen annan
heller. Och ingen har ju sagt att jag
vet att Staffan Taube fantiserar och att
det är bara hjärnspöken. Men ingenting
märks i mediema.

R Mossige-Norheim: Nej, men det är
så att ingen vet vare sig det ena eller
det andra, dom vet inte huruvida han
har fel eller inte. Men ingen gör något.

Programledare: Randi
Mossige-Norheim på P 1 Morgon.

Nej, Staffan Taube har hittills inte
kommit fram i något av de stora
etablerade mediema. Bara i journalisten
Sven Anérs PALME-nytt, som
troligen inte blir läst av särskilt många
svenskar:

"...som alltid i dagens sorgliga
Sverige, rättar alla medier in sig i
ledet, till det beståejtde samhällets
försvar", skriver Anér.

Om det ligger något i Staffan Taubes
berättelse, och om de samlade
mediaansträngningama inte leder till
något alls, är inte det här då ett trist
misslyckande för journalisterna? Vad
säger Ekots Christina Gustafsson?

Chr Gustafsson: Jo. Visst är det det.
Och det är fruktansvärt tragiskt framför
allt för honom, tycker jag, som säkert
känner att han behöver få upprättelse.
Och är det så att hans misstankar
stämmer så måste det ju vara
jättetungt.

Programledare: Och han, som då var
juridiskt ombud för honom när den här
saken var aktuell med rättegången, han
ser det som en av de viktigaste
orsakerna till att vi har massmedier,
just för att ta fram och klarlägga sådana
här saker som inte åklagare och andra
arbetar med.

Chr Gustafsson: Ja, jag vet inte var vi
skulle få bevisen ifrån någonstans,
riktigt. Om jag visste vad jag skulle
leta efter så skulle jag ha gjort det
naturligtvis. Det är det som är
problemet. Det finns band som ligger
nu hos polisen, i förvar, som Staffan
Taube säger är manipulerade, och som
man från försvarets forskningsanstalt
säger att ”ja, det är möjligt... det kan
inte uteslutas...” jag kommer ju inte så
vansinnigt mycket längre, jag heller.

Staffan Taube: Att få fram bevis, då
måste man ju försöka få fram det.
Men att man liksom inte vågar gå
djupare in i det här, det är ju en...

Programledare: Är du själv övertygad
om att det är det, att det är journalister
som inte törs? Tror du verkligen det?

Staffan Taube: Alltså jag vet inte
varför journalister inte gör det här, det
måste du fråga dom. Men jag bara
säger: om jag skulle vara journalist så
skulle jag själv ha reagerat. Och det är
nog inte helt klart att man skulle ha
vågat själv ta upp det här.

Programledare: Säger Staffan Taube.

Janne Josefsson: Om man med fog kan
hävda att ingen journalist i det här
landet har behandlat mina uppgifter på
ett seriöst och noggrant sätt, kan han
säga det då är det ju en djävla skan... då
är det skamligt att behandla människor
så.

Programledare: Men i dag är ju läget
det att det finns ingen journalist som
jag känner till i alla fall som kan säga:
jag har tittat på det här, och jag har
kommit så långt att jag kan säga att
det finns inget fog för det han säger...

Janne Josefsson: Ja, jag kan säga att
jag har åtminstone tagit del av
handlingarna han har skickat, gjort en
bedömning. Vissa andra journalister
som du berättar om har gått ännu
längre.

Men att säga att det finns inget fog
för vad han påstår, så långt kan jag
aldrig komma - då får man ju göra en
lika noggrann undersökning som om
man skulle berätta att det fanns fog för
det.

Däremot kan jag säga att jag kan
inte se hur jag ska kunna komma

vidare och berätta i detta; det mesta
tyder på att han har fel. Men det kan ju
naturligtvis vara så att jag gör ett grovt
misstag, det vet vi ju inte.

Det är ju så med den här typen av
fantastiska historier att man många
gånger aldrig riktigt kommer till någon
slutpunkt att "det var aldrig
någonting". Men det ligger där och
pyr. Sen är det också en sak och det än
är man mitt uppe i något annat och får
den här typen av historier så ligger det
väldigt nära till hands att man av det
skälet säger nej. Och sen tar man aldrig
upp det igen. Ofta säger jag: skicka ett
brev, skicka materialet. Man kanske
ögnar igenom det. Och har man då
något annat för sig så tittar man aldrig
en gång till. Så att man kan missa
jättemycket.

R Mossige-Norheim: Ja men det är
nästan så att alla ingredienser som
finns där nu, med att det inte tas upp
över huvud taget, det skulle ju räcka
till en berättelse i sig. För att om vi
vågade berätta den där berättelsen som
inte leder fram till vad som var rätt
eller fel, så blir världen på något sätt
mer begriplig. Det är jag övertygad
om.

Programledare: Och när han drar
slutsatsen att: ja, Randi
Mossige-Norheim, hon var ju intresserad lät det
som, men hon törs inte...

R Mossige-Norheim: Nej, det är ju
hemskt. Om det är slutsatsen. Som
han drar - men jag förstår att han drar
den slutsatsen. Precis som om alla
andra som i hans ögon inte törs. Jag
förstår hans... förtvivlan, på något
sätt...

Programledare: Sist hörde vi Randi
Mossige-Norheim på P 1 Morgon och
före henne Janne Josefsson, Uppdrag
Granskning.

*****

Så långt Vår grundade mening
och det avgångna justitierådet.

Ett unikt dokument, i vaije fall
unikt i den exakta meningen att
det bara finns tryckt på ett ställe,
nämligen i PALME-nytt - som
försöker vara dokumenthittare
och dokumentbevarare. SA.

7/01:18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:26:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/palmenytt/2001/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free