Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B ildt s små
ryska ubåtar
-en otrolig fadäs
Efter att i sitt anförande den 4 december
1990 inför krigsvetenskapsakdemien ha
presenterat bakgrunden till den
ubåtsaktivitel han anser sig ha sett i
Östersjön under främst 80-talet övergår
Carl Bildt till myckel specificerade
påståenden.
PALME-nytt återger texten på
sidortia 38-41 i
krigsvetenskapsakademiens tryckta
version, vilken sammanlagt upptar
sidorna 29-55 i den aktuella utgåvan.
PALME-nytt noterar och
kommenterar, i den löpande texten, de
fyra nothänvisningar som Bildt anför i
den tryckta versionen men som av allt
att döma inte fanns nämnda i den
muntliga föredragningen; antagligen
har noterna tillkommit först efter
själva föredraget.
I mediernas kommentarer till
Bildt-talet har i allmänhet sagts att Bildt
saknat varje stöd för sina uppgifter. Nu
framgår dock, vid PALME-nytts
genomgång, att visst stöd åberopas
-men vilket slöd? Del handlar om
påståenden från en avhoppad rysk
militärförjaltare, visar det sig nu.
Men in i det oavkortade
textavsnittet, vilket här för första
gången i sin helhet återges i tryck,
utanför de tämligen svåråtkomliga
krigskadeimhandlingarna. Läsaren
hamnar mitt i det omstridda föredraget,
men sammanhangen blir strax klara.
De nya kränkarna
Om den typ av observationer som
Gåsefjärden sannolikt markerade
avslutningen på var ett inslag i den
operativa planering som hade sin grund
i 1940-talets erfarenheter, är det
sannolikt att den nya typ av
operationer som kom att dominera
1980-talet hade sina rötter i 1960-talets
doktrinförändringar i det sovjetiska
försvaret.
I Sovjetunionen är militärdoktrin
vetenskap. Den utarbetas med stor
omsorg, fastläggs politiskt, är föremål
för omfattande publicitet i interna
tidskrifter och förefaller dessutom att
omsättas i operativ planering och
PALME-nytt
11
operativa förberedelser med betydande
konsekvens Detta medför att det också
är möjligt att se och dra slutsatser av
de förändringar som sker i olika
avseenden. Mitt uppe i förändringen
kan signalerna ibland vara mångtydiga,
men gradvis blir bilden allt klarare.
Icke ens i ett så slutet samhälle som
det sovjetiska har det under
efterkrigstiden varit möjligt att hålla
den militära doktrinens huvuddrag
hemliga.
Det är uppenbart, att det under åren
1967-68 skedde en betydande förändring
av den sovjetiska militärdoktrinen. Den
tidigare inriktningen på att ett storkrig
med nödvändighet måste bli ett totalt
kärnvapenkrig, och den nedprioritering
av konventionella stridskrafter detta lett
till, övergavs nu. Doktrinen utgick nu
från att det fanns en möjlighet att i alla
fall under ett skede föra ett
konventionellt storkrig, och att
Sovjetunionen borde utnyttja detta
skede maximalt för att med
överlägsenhet och offensivkraft flytta
fram sina positioner i Europa så
mycket som möjligt.
(Not 12: Framställningen av den
sovjetiska militära doktrinen och dess
förändringar under de här aktuella
decennierna bygger i allt väsentligt på
Michael MccGwires ”Military
Objectives in Soviet Foreign Policy"
(Brookings, Washington DC, 1987).
Forskningen sedan detta verk kom ut
förefaller att ha förstärkt MccGwires
olika teser.)
PALME-nytts kommentar: Om inte
denne MccGwire nämndes under själva
föredraget måste givetvis den påstådda
doktrinen för lyssnarna ha framstått
som Bildts egen, och mycket tvärsäkra,
åsikt.
I denna doktrinförändring ingick
dessutom de förändringar i den
strategiska kämvapendoktrinen som
skulle leda fram till den starka satsning
på ubåtsbaserade strategiska kärnvapen
som under decenniet från 1960- till
1970-talets slut kom att utsatta hela
det nordeuropeiska och nordatlantiska
området för något av en ”strategisk
chock”.
Från slutet av 1960-talet inleds således
en period av snabb utbyggnad av
främst de delar av de konventionella
stridskrafterna som var inriktade på
snabba och överraskande operationer
också på djupet av den tilltänkte
fiendens territorium.
En del i denna satsning som
successivt kom att tillmätas ökad
betydelse var uppbyggnaden av s k
diversionsforband, avsedda för
överraskande och dolda sabotage- och
överfallsoperationer långt inne i
främmande länder. Det var dock först
under 1980-talet som denna satsning
kom att uppmärksammas i större skala
utanför Sovjetuionen.
(Not 13: Se t ex Viktor Suvorovs
”Soviet Military Intelligence” (Hamish
Hamilton, London 1984).
PALME-nytts kommentar:
Redaktionen har, med sina måttliga
forskningsresurser, sökt Suvorovs verk
men inte funnit del; självfallet
betvivlar redaktionen inte bokens
existens. Men Suvorov har för
redaktionen presenterats som sovjetisk
avhoppare till väst, något som
rimligen bort väcka Bildts tvivel. Är
del Suvorov som i fortsättningen av
Bildt-talet, ger del mycket specificerade
antalet påstådda sovjetiska ubåtsfartyg?
År Bildts text på denna punkt en ren
plankning av en författare som borde
ha ifrågasatts? Redaktionen kan inte
säga säkert men lovar alt till ett
kommande nummer försöka lokalisera
denne Viktor Suvorov!
Till denna satsning på olika typer av
diversionsforband hör också
uppsättandet av de speciella marina
diversionsbrigadema vid de fyra olika
flottorna. Det är sannolikt, att mindre
sådana förband funnits även tidigare,
men att de nu kraftigt moderniserades
och gavs delvis nya uppgifter i linje
med att den nya doktrinen ledde till en
förändrad operativ planering.
Förekomsten av mini ubåtar framstod
som något av en sensation i samband
med att ubåtsskyddskommissionen
presenterade sin rapport. Ändå var det
uppenbart, att dessa miniubåtar hade
funnits under lång tid. Förekomsten av
9/01:11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
