Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Jordförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDFÖRHÅLLANDENA.
2. Jordförhållandena.
Men så djupt och fördärfligt än religions- och handels-
lagarna invärkade på den irländska folkkaraktären, öfver-
träffades de dock i detta hänseende vida af lagstiftningen
rörande jorden.
Under tiden före eröfringen hade hvarje irländsk man
ansetts äga del i jorden, och det var höfdingens plikt att
tillse, det ingen af stammens män led brist. När eröfrin-
gen kom, bortsopades med ens alla dessa gamla patriarka-
liska förhållanden. Några få af de gamla höfdingsläkterna
bibehöllo sig väl i de aflägsna bärgstrakterna, men den
allra största delen af jorden togs i beslag och utstyckades,
som vi sett, i ofantliga domäner bland de engelska stor-
männen, lorder och hertigar. Attlingarna af de gamla
höfdingarna gingo till större delen i främmande krigstjänst,
och från denna utvandring förskrifva sig de många irländ-
ska ätter som finnas i Spanien, Frankrike och andra land.
Den stora massan af den infödda befolkningen blef ej
stort bättre än lifegen och försjönk småningom i fattigdom
och elände. En del af den lyckades väl som arrendatorer
under de stora godsen bereda sig en bättre ställning, men
till välstånd kunde de sällan höja sig. Därtill voro de
arrenden de i de flesta fall hade att utgöra för oskäliga
och arrendetiden för mycket beroende af godsherros god-
tycke. Han kunde när som hälst uppsäga eller vräka
dem. Under sådana förhållanden kunde det ej falla en arren-
dator in att göra några förbättringar: de skulle endast
medfört en uppskrufning i arrendet. Han lefde, som den
öfriga infödda befolkningen, för dagen.
Den stora massans tillstånd var redan i förra århundra-
det öfver all beskrifning uselt. Resande från denna och
en långt senare tid skildra oss den irländske bonden som
boende i hyblen, knappt bättre än svinstior, och, själf ut-
märglad och höljd i paltor, omgifven af en talrik skara
nakna och utsvultna barn. Utanför kojan, i backsluttningen,
låg potatistäppan, hans enda näringskälla. I goda år födde
han sig och de sina nödtorftigt därpå; men slog potatisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
