Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Jordförhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 IRLAND OCH PARNELL.
fel, eller angreps den af sjukdom, stod hungersnöden genast
för dörren. Sådana hungerår har Irland haft många, och
ända långt in i vårt århundrade. Hundratusental hafva
under dessa hemsökelser bokstafligen svultit ihjäl och ett
lika stort antal bortryckts af de pästartade sjukdomar,
som följa hungersnöden tätt i spåren.
En af de förfärligaste var den af 1846—1847. Po-
tatisen slog under dessa båda år helt och hållet fel: den
ruttnade bort på fälten. Utan tanke på den nöd som måste
komma, utförde godsägarna, som vanligt, sin spanmål till
England, och i följd af de rådande spanmåälstullarna
blef häller ingen införd af den enskilda företagsamheten.
Hade ej den engelska regeringen, omsider väckt af den
irländska prässens varningsrop, i sista ögonblicket kommit
emellan, skulle Irland lidit nästan total brist på brödämnen.
Men under dessa två år bortrycktes icke dess mindre
en half million af hunger och päst, och af de öfverlefvande
skyndade ett lika stort antal att lämna ett land som nekade
dem bröd. Det var denna förfärliga nationalolycka som
omsider öppnade ögonen på Englands statsmän: spanmåls-
lagarnas fall var en omedelbar följd däraf.
+ +
+
Men Irlands onda låg djupare, än att en sådan åtgärd
kunde bereda det mer än en öfvergående lindring. Det
låg i omöjligheten för den katolske irländaren att förvärfva
ett eget jordstycke, om än aldrig så litet, samt i de ytterst
ogynsamma villkor på hvilka han arrenderade jord under
de stora godsen. Arrendena, redan från början oskäligt
höga, uppskrufvades ständigt allt mer, och när arrendatorn
ej kunde betala, vräktes han utan misskund. All spanmål
han skördade på sin gård gick till arrendet, och han måste
själf med sin talrika familj — ty de irländska bondhemmen
äro alltid rika på barn — lefva på en del af potatisskörden.
Under hungeråren gick det därför honom ej bättre än
backstugusittaren. Han utarmades allt mer, och när han
så af en sträng husbonde drefs från gård och grund, stod
han med sin familj på bar backe.
Han hade många olyckskamrater. Nöden dref dessa
män till förtviflans raseri, och redan i förra århundradet
OR RSS ENE KORR OT p rr rer, ar EE mr AE NN ra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>