- Project Runeberg -  Irland och Parnell /
10

(1891) [MARC] Author: Otto Wilhelm Ålund - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Jordförhållandena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IRLAND OCH PARNELL.

af hans arrendejord. Sålunda bildades en kedja af en, två,
ja, tre mellanmän, alla i sista hand tryckande på bonden.
Alla förhöjningar i arrendet kändes ytterst och tyngst af

honom. Tionden till den protestantiske prästen, ofta på

det oförsyntaste stegrad, hade redan gjort en svår bräcka

i hans bestånd: det öfriga gjorde dessa "rackrents’. Han

var snart en ruinerad och utarmad man.

Det vore lika orimligt som orättvist att påstå, det
alla irländska godsägare voro lika förtryckande och hård-
hjärtade mot sina underhafvande. Adelsinnade godsherrar,
som på allt sätt sökte främja sina underhafvandes väl och
voro nog förståndiga att inse, att detta på det närmaste
sammanhängde med deras eget, sådana ha alltid funnits,

och ej minst bland Englands högsta aristokrati. På deras

gods bor en belåten, idog och välmående befolkning af
arrendatorer och arbetare. Genom förträffliga skolor är
sörjt för barnens undervisning, och från dessa gods har
aldrig någon förstärkning gifvits till De hvita gossarna eller
Molly -Maguires vänner. En sådan storman i ordets bästa

mening är jämte några andra hertigen af Devonshire, som

utom sina engelska gods har stora besittningar på Irland.
Men han och hans själsfränder höra till undantagen. Regeln
är i de allra flästa fall ett tanklöst utsugningssystem,
ruinerande för jordägaren ej mindre än för arrendatorerna.
Medan på de förra, väl ordnade godsen arrendetiden är
bestämd och jämförelsevis lång samt arrendebeloppet så

billigt, att en idog och omtänksam man kan utan svårighet

komma ut med det, och godsherrn följaktligen alltid eller
i de flästa fall är viss om att erhålla en ungefärligen be-
stämd inkomst af sin egendom, var däremot och är ännu
å den egtora mängden af irländska gods arrendetiden in-

skränkt till några få år eller helt och hållet beroende af
godsherrns eller mellanmannens godtycke, och arrendet,

som vi sett, oskäligt högt. Följden har blifvit dessa vräk-
ningar i tusental och denna kapitalbrist hos jordägarna,
som i våra dagar gifva det stora fertalet af. irländska
gods ett så vanskött och förfallet utseende.

Många och stora reformer hafva under de senaste
hundra åren införts i den irländska jordlagstiftningen. Så

har först och främst upphofvet till allt det onda: lagen

som förbjöd den katolske irländaren att förvärfva jord

upphäfts och skiljedomstolar upprättats, inför hvilka arren-

RS FEAR ARE RE RS ste TER ARS RES IRA arr ER

ERE

5 >]>ls i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 6 22:15:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/parnell/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free