Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLAND OCH PARNELL.
godsets gamle skogvaktare och hörde honom, som själf
varit soldat i insurrektionshären, berätta om resningarna
i årbundradets början och de förfärliga grymheter som
efter segern begåtts af de engelska officerarne. En af
dessa berättelser fäste sig i synnerhet djupt i gossens minne.
Gubben förtäljde nämligen, hur en af hans tappraste kam-
rater, som ursinnigt försvarat sig, blifvit på befälhafvande
officerens befallning bundenv, kastad på marken och pryglad
på den blottade magen, tills han efter gräsliga marter
afled. Ännu under sina senare år berättade Parnell med
blixtrande ögon den rysliga tilldragelsen.
Parnell hade två systrar, af hvilka den ena, Fanny,
hade stor poetisk begåfning. Hennes fosterländska sånger,
liksom BSullivans, bidrogo ej litet att höja frihetskänslan
hos folket och sjöngos snart i alla kojor.
Sin skol- och universitetsbildning fick Parnell i Eng-
land: Någon vän af studier var han dock aldrig; de
enda ämnen som inträsserade honom voro matematik och
mekanik. När han blifvit myndig, återvände han till
Irland för att öfvertaga familjegodset efter den 1858
aflidne fadern. |
Här på Avondale förde han en följd af år ett indraget
lif utan att synbart deltaga i sitt lands angelägenheter.
Han följde dock händelserna med spänt inträsse, gjorde
sig bekant med de föregående rörelserna och tänkte mycket
öfver - anledningarna till deras ständiga misslyckande.
Att som Unga Irland blindt kasta sig in i striden utan
minsta utsikt till framgång föll honom ej in; därtill var
han för praktiskt anlagd. Och att på parlamentarisk väg
vinna något för Irland, så länge det endast representera-
des af en liten skara lätt bestickliga män, af hvilka större
delen valts på godsägarnas anvisning, syntes honom lika
hopplöst.
Men 1873 inträffade en händelse, som med ens sking-
rade hans tvekan och gaf honom mod att göra ett försök.
Engelska parlamentet antog då den i många sessioner
förkastade, men ständigt återuppdykande lagen om om-
röstning med slutna sedlar vid valen. Det är från denna
lag nästan mer än från parlamentsreformerna den demokra-
tiska rörelsen i England daterar sig. Förut hade det varit =
godsägarna och arbetsgifvarna möjligt att föreskrifva sina
arrendatorer och de hos dem anstälda valmännen, hvilken
FRASEN SR RAG oe VR od
cr SPN AE gor AE
Kd
F
hy
a oc
oi
-” [S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
