Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅRNELL. 25
kandidat de skulle välja. Nu kunde de senares röster ej
längre kontrolleras, och valmännen valde alltmer icke
efter godsherrens, utan efter eget tycke. Denna "ballot
act" var sålunda en värklig politisk frigörelse för den
stora massan af valmännen.
Parnell insåg strax, hvilken stor betydelse den nya
lagen hade för Irland. Nu vore det möjligt för det
irländska folket att sända nationella och obestickliga repre-
sentanter till London. Med sådana vore det ej omöjligt
att bjuda en fientlig majoritet spetsen på ett sätt, att
någonting kunde uträttas. Året därpå blef en plats för
grefskapet Meath ledig, Parnell uppstäldes som kandidat,
blef vald, och i februari 1875 ha vi sett honom i under-
huset vid Biggars sida.
Under de första två sessionerna talade han sällan,
men studerade så mycket flitigare husets vanor och per-
sonerna. Först på tredje året öppnade han fälttåget
efter den af Biggar invigda taktiken, som han gjort
till sin egen.
Han började det med en fulländad taktikers hela
lugn och kallblodighet. Hans plan var att så mycket i
hans förmåga stod hindra den engelska lagstiftningens
gång och såmedels tvinga parlamentet att antingen skänka
de irländska frågorna den uppmärksamhet det hittills
nekat dem, eller också se hela lagstiftningsmaskineriet
bragt i ohjälplig förvirring.
Det var en djärf tanke, men att de båda stridsbrö-
derna ej misstagit sig om kraften af de medel de ämnade
använda, det visade utgången.
När en fråga var före som regeringen med all makt
ville drifva igenom, mötte hon nu plötsligt tusen hinder i
sin väg. Andringar föreslogos till hvarenda punkt,
motioner väcktes att huset skulle åtskiljas, och det talades
öfver hvarenda motion och hvartenda ändringsförslag i tim-
mar, tills det var för sent att den aftonen skrida till
votering. En sådan debatt, den om regeringens förslag
rörande republiken Transvaals införlifvande med de syd-
afrikanska kolonierna, räckte, i följd af en sådan obstruk-
tion, oafbrutet i tjugusex timmar. Oppositionen fördes
nästan uteslutande af de båda irländarna, understödda af
några engelska liberale. Medan Parnell hvilade sig,
talade Biggar, och tvärtom.
Verdandis småskrifter. 31, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
