Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotnapter.
rst
PÅRNELL. 31
röster kunde ge utslaget i mången fråga, där partierna
uppvägde hvarandra. Parnelliterna — så kallades de —
voro alltjämt hatade, men de voro tillika fruktade.
Ministärförändringen hade inga omedelbara följder
för den irländska saken. Gladstones program ställde väl
"i utsikt en ny ’land act", men om några andra efter-
gifter nämdes ej ett ord. Man tänkte dock först styra
ön utan tvångslag; men då jordligan uppträdde allt djärf-
vare och godsägarnas anskri öfver våld och förtryck från
sina förra slafvars sida blef allt högljuddare, förklarade
ministern för Irland, Forster, att han ej såg sig god att längre
styra ön utan en ny tvångs- och afväpningslag. Gladstone
gaf 1 en för sig olycklig stund efter, och lagen framlades.
Det blef signalen till en af de märkvärdigaste stri-
derna i engelska parlamentets historia. I nio hela veckor,
hvarunder de uttömde den envisaste obstruktions alla
tillgångar, bekämpade parnelliterna Forsters lag punkt för
punkt, ja, nästan ord för ord. Otaliga voro de ändringar
de föreslogo, de förslag om uppskof hvarmed de sökte
fördröja debatten. När morgonsolen sken in genom salens
fönster, fann hon dem ännu på sina platser, talande för
tomma bänkar. Och så skulle det kunnat fortgå ännu en
månad, om ej talmannen, efter öfverenskommelse med
regeringen, genom en kupp förklarat debatten slutad och
den olyckliga billen sålunda kunde blifva lag.
Den tjänade endast till att uppreta stämningen på
Irland, och jordligans makt var större än någonsin. För
att blidka irländarna lät Gladstone tvångslagen följas at
sin nya jordlag, hvars viktigaste drag var nedsättande
af en skiljedomstol, inför hvilken arrendatorerna kunde
öfverklaga ett oskäligt arrende. Den gick äfven till mötes
irländarnas fordringar om fast arrendetid och rättighet
att mot lösen på andra öfverlåta arrendet. Lagen var
liberalare än irländarna väntat, och dock tillfredsstälde
han dem ej. Där nämdes ej ett ord om någon åtgärd för
att sätta bonden i tillfälle att bli själfägare, en tanke
hvarmed ligans agitation gjort honom allt mer förtrogen.
Ligan beslöt därför, på Parnells förslag, att fortsätta agita-
tionen för det större målet, på samma gång man begag-
nade sig af de stora fördelar Gladstones land act erbjöd.
Forster hade intalat Gladstone, som vid denna tid
mycket litet kände till de irländska förhållandena, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
