Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 IRLAND OCH PARNELL.
största delen af arrendatorerna vore villiga att betala ar-
rendena, men af fruktan för ligan afhölles därifrån.
Det var på grund af denna falska föreställning och på
Forsters yrkande som premierministern lät utfärda order
om häktning af Parnell och jordligans öfriga chefer, Dillon,
Sexton, O’Brien. De insattes i fängelset Kilmainham
utanför Dublin. Men nya chefer trädde i de häktades
ställe, och ställningen blef nu först rätt hotande.
Gladstone hade emellertid fattat misstankar, att allt
ej var så som man hade förespeglat honom. Parnells
manliga hållning hade ingifvit honom aktning, slutligen
äfven medkänsla, och han fann till sin bestörtning, att det
var en hel nation, ej en liten flock demagoger, han hade
att göra med. Han hade dessutom till sin grämelse
funnit, att det stod i dessa irländares makt att allvarsamt
hindra den engelska lagstiftningens hela gång, och han
hade flere angelägna lagförslag att förelägga parlamentet.
I samband därmed hade han redan gjort sig den frågan,
om unionen värkligen vore en sådan nödvändighet för
Enogland, att det måste regera ett folk på åtta millioner
med svärdet, om det ens på längden var möjligt. En
högsinnad politik hade aldrig varit försökt mot detta folk;
kunde det ej löna mödan att försöka?
Gladstone beslöt göra försöket. Forster fick afgå,
och i stället blef John Morley, en af det liberala partiets
främsta män och tillika en vän till Irlands sak, sekrete-
rare för Irland. Parnell och hans fängelsekamrater lös-
gåfvos, sedan de förbundit sig att bålla agitationen inom
strängt lagliga gränser, mot löfte å andra sidan att tvångs-
lagen skulle upphäfvas och frågan om de räster, hvari
arrendatorerna häftade till godsherrarna, på ett billigt
sätt afgöras. Ofverenskommelsen, som fått namn af För-
draget i Kilmarnham, skall äfven ha innehållit löften om en
liberal irländsk politik. | ;
Agitationen sjönk nu tillbaka inom sina bräddar, och
allt på Irland antog ett lugnare utseende. Då inträffade
plötsligt en händelse, som för ögonblicket omintetgjorde
alla försök till försoning. Den 4 maj 1882 blef i Phenix
park i Dublin vice konungens båda sekreterare, lord
Cavendisb, en son till hertigen af Devonshire, och mr
Burke, mördade. Gärningsmännen undkommo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
