Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Parnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rå
&
PARNELL. JO
Ett vildt anskri höjdes nu mot jordligan, hvilken
man allmänt trodde eller låtsade sig tro hafva anstiftat
ogärningen. "Där sen I följderna af edra eftergifter!”
hette det. Ingenting kunde dock ha varit henne mindre
önskvärdt eller mer skadat hennes sak. Hon trodde
sig stå nära sitt mål, och det var nu med ens aflägsnare
än någonsin. Ingen träffades djupare däraf än Parnell.
Hans lugna tillförsikt, som aldrig förut svikit honom,
öfvergaf honom för ett ögonblick, och han tänkte allvar-
samt på att nedlägga sitt mandat och draga sig tillbaka
i privatlifvet. Men då stormen något lagt sig och man
var i stånd att lyssna till bevis, blef det fullkomligt klart
för alla som ville se, att jordligan ej hade med saken
det ringaste att skaffa, och att morden voro ett värk af
den vildaste kvarlefvan af fenierna, för hvilken blotta
tanken på en försoning med England var förhatlig.
Regeringen blef dock tvungen att utfärda en ny
tvångslag, ännu strängare och mer uppretande än den
föregående, och jordligans agitation fick en skarpare prä-
gel än någonsin. Vräkningar, mötta med våld, och anfall
af den beväpnade polisen mot fredliga möten hörde nästan
till ordningen för dagen. Midt under denna jäsning väckte
Parnell en motion om afskrifning af en del af arrenda-
torernas räster. Gladstone höll sitt löfte om understöd,
och lagen gick igenom.
Det skulle föra oss för långt att ingå i en skil-
dring af de närmaste årens parlamentsstrider. Det må
vara nog att säga, att Gladstone därunder fick en rik och
bitter erfarenhet af, hvilken black om foten på den engel-
ska lagstiftningen den irländska truppen i underhuset var.
När han därför, efter en kort tids frånvaro från makten,
1886 åter tog statsrodret i sina händer, var han fast be-
sluten att undanrödja detta hinder och på samma gång
göra Irland rättvisa. Gladstone hade börjat sin offentliga
bana som strängt konservativ; men i samma mån hans
politiska erfarenhet blifvit större, har han blifvit allt mer
liberal. Han var protektionist: han har blifvit den fria
handelns förste målsman i sitt land. Han var statskyrklig:
han har upphäft den irländska statskyrkan. Han började
som en motståndare till parlamentsreformer: han har ej
stannat i sin reformvärksamhet förr än han gifvit äfven jord-
bruksarbetarna rösträtt. Och alla dessa förändringar ha ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
