Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och granskningar - O. Sjögren, Läsebok i Svenska historien; C. G. Starbäck och F. R. v. Kræmer, Läsebok i fäderneslandets häfder (Z.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Historiska läseböcker af Sjögren och Starbäck—Kraemer. 102
heliga Brigittas moster hafva hetat Katarina (sid. 157), men hon
kallas sid. 158 Ingrid. Sid. 188 läses: "Vi Jenis med Guds
nåde erkebiskop i Upsala, Sveriges furste o. s. v.", då det väl
borde heta: Sveriges förste (primas). Sid. 208 uppgifves, att
Vädla varit det nu varande Dufvenäs i Nacka socken; Odhner säger
att danska hjälphären landsteg på Ladugårdslandet, men anfölls
af Sten Sture vid Vädla. Stäkeholm säges sid. 183 hafva varit
det nuvarande Vestervik; slottet S. låg på en holme nära det
nuvarande Vestervik. I andra delen står sid. 27, att Danmark var
arfrike, — det var dock valrike på 1500-talet. Sidan 145
omnämnes, att frågan om ryska tronens bestigning af en svensk
prins förföll, men sidan 155 omtalar hans val och afresa.
Möjligen kan det låta säga sig, att romanowska ätten ännu regerar
i- Ryssland (s. 155), men ^strängt taget är det väl Holstein—
Gottorpska huset. Sid. 159 antydes, att riksdagen uttalat
dödsdom öfver Erik XIV. Ständerna afsatte honom och dömde
honom till lifstidsfängelse; rådet medgaf, att han skulle tagas af daga.
Frågar man, hvilken af de båda läseböckerna är med afseende
på skolans behof mest lämplig, så är svaret gifvet redan
därigenom, att Sjögrens läsebok ansluter sig till en allmänt
begagnad läsebok, Starbäck-Kræmers däremot åsyftar ett
vidsträcktare mål. För öfrigt har Sjögren i allmänhet funnit ett
lyckligt lagom. Dock torde anmärkningar i detta fall kunna göras mot
ett och annat i slutet af boken. Lifliga skildringar omväxla med
målande karaktäristiker; do särskilda styckena äro väl afrundade och
försedda med passande öfverskrifter. Att förf. egnat särskilda
biografier åt märkvärdiga män, är alldeles på sin plats. Med ett
ord, läseboken är väl utarbetad och kommer utan tvifvel att
utöfva ett välgörande inflytande på den historiska undervisningen.
På samma gång vi nedskrifva detta, skynda vi att tillägga, det
Starhäck-Kræmers läsebok förtjänar och utan tvifvel kommer att
erhålla många läsare, ehuru kanske mor i hemmet, än i skolan.
Innan vi afsluta denna anmälan, kunna vi icke afhålla oss från
att framkasta den frågan, om icke en kort läsebok, utarbetad för
den första undervisningen, kunde vara af nytta. Denna tanke
liar blifvit väckt af följande yttrande af Geijer i en recension af
ett historiskt arbete: "Hvad är det då", heter det, "som talar till
barnets själ och af den samma uppfattas? Jo, det som
egentligen hör till dess verld. Hvarje barn har nämligen en poetisk
gyllene ålder, under hvilken himmelen ännu är förenad med
jorden, och då ännu alla föremål omgifvas af en högre glans. Vid
denna tid är sinnet öppet för och emottager med begärlighet allt,
hvad som är underbart, stort, ädelt, äfventyrligt, och alldenstund
ännu ej vanans och reflexionens makt inhägnat dess verld inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
