Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU SLÄKTNAMNEN UPPKOMMIT I SVERGE
5
Folkungarna voro sönerna av Folke, och den gamla
Ribbingska ätten härstammar från en Sigurd Ribbung,
som troligen bar det senare namnet såsom öknamn.
Medlemmarna av Trolle-ätten kallade sig redan tidigt med
detta namn efter släktens sköldemärke o. s. v.
I regeln uppträdde dock släktnamnen jämförelsevis
sent i vårt land. Ännu i början av 1500-talet äro de rätt
sällsynta, och många af de män, vi i historien hört nämnas
med sådana, hava faktiskt själva aldrig använt dessa namn.
Så till exempel var namnet Gustav Vasa för den tiden
fullkomligt obekant, och han själv har veterligen aldrig
skrivit sig med detta namn. Vårt nyare statsskicks fader
har i levande livet icke hetat annat än Gustav Eriksson.
Likaså har riksföreståndaren Svante Nilsson aldrig tecknat
sig med namnet Sture o. s. v.
Under 1500-talet börjar man emellertid efter utländsk
sed och genom inverkan av hit inflyttande främlingar, att
alltmera begagna ättenamn. Dock är det icke förr än
med 1600-talets ingång detta bruk tager någon större
utsträckning i vår land. Naturligtvis är det då de högre
stånden, adeln samt präster och andra ämbetsmän, som gå
i spetsen. När adeln såsom » klassmedvetet» stånd känner
sin självständighet och styrka växa ut till en makt i staten,
gör sig även behovet av ärftliga familje- och släktnamn
gällande, och genom Gustav II Adolfs inrättande av
Riddarhuset år 1626 blir också en sådan namntagning fastställd
och lagfästad.
För de gamla svenska frälsesläkterna låg det då nära
till hands att, i enlighet med förut nämnd sedvänja, taga
namnet efter ättens sköldemärke, och på detta sätt
bildades en mängd s. k. heraldiska namn på äldre adliga ätter,
såsom Bjälke, Oxenstierna, Leijonhufvud, Svinhufoud,
Stenbock etc.
Yngre släkter, vilka ej hade gamla sköldemärken att
åberopa, gingo dock ofta vid namnbildningen till väga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
