- Project Runeberg -  Vad bör Pettersson kalla sig? : en bok om släktnamn /
6

(1909) [MARC] Author: Karl Trotzig - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6
OM SLÄKTNAMN
överensstämmelse härmed, i det att de antogo namn efter
en tänkt vapensköld. Härigenom hava uppkommit en stor
del av dessa 1600- och 1700-talens klingande namn,
sammansatta av namnen på sådana figurer, som kunna tänkas
eller av ålder varit använda till sköldemärken, såsom till
exempel Gyllenkrona, Stjärnhjälm, Ankarsvärd,
Lejonbjälke, Lejonkrona, Lejonhjälm, Tigerhjälm, Svanestjärna.
för att ej nämna Rosensabel, Gyllenpamp, Gyllenpatron,
Gyllenskruv, Gyllenstorm och Gyllenkaschett.
Efter mönster av utländska, isynnerhet tyska
adelssläkter bildade andra namnet av ättens stamgods eller
annan possession, ofta genom inskjutande av det tyska
von, på svenska av, framför ställets namn: Hjort av
Ornäs, von Königsmark. Den, som nu icke ägde ett
gods, kunde ju alltid tänka sig ett sådant med ett klingande
namn på -borg, berg, hus eller hem: av Vasaborg,
Gyllenborg, von Lantingshausen, von der Linde,
Schröderheim, von Reuterholm etc., och så tillkommo massor
av stolta adelsnamn på von eller av, vilka sålunda alla
tänkas hänsyfta på ett släkten tillhörigt slott eller borg,
ofta med tysk klang, vilka dock aldrig funnits till annat
än i fantasien.
#
Prästerna erhöllo vanliga släktnamn på det sätt att,
når den unge studenten inskrevs vid universitetet, fogades
till hans förnamn en ursprungsbeteckning, öfversatt på
latin. Först fick landskapet göra tjänst, då man erhöll
sådana namn som Helsingius (från Hälsingland),
Angermannus (från Ångermanland, ångermanländing), Smolandus
(småländing), Dalekarlus (från Dalarna, dalkarl) o. s. v.
Sedermera måste ortbeteckningen närmare bestämmas.
Stad eller socken samt ställets, byns eller gårdens namn
ombildades till släktnamn, oftast genom öfversättning till
latinet, någon gång grekiskan eller tilläggande av en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 5 16:09:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pettersson/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free