Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Varför man bör äga ett namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
OM SLÄKTNAMN
3. Varför man bör äga ett namn.
Mången kan ju mena, att arbetsklassen, som det nu
närmast gäller, har andra och viktigare intressen, än att
byta om namn; eller att det kan vara likgiltigt vad namn
man bär, blott man är en nyttig medlem av samhället;
att Andersson och Pettersson äro så goda namn som
något annat, och att vi i vår historia hava bevis på, att
även sådana namn blivit stora och berömda. Nämna vi
John Ericsson, Charles Andersson, eller Sven Nilsson,
råder ingen tvekan om vilka vi mena, påstår man, och
vill därmed bevisa, att sådana namn trots sin allmänhet,
verkligen göra tjänst som personbeteckningar.
Detta är så till vida sant, som det är mannen som
adlar namnet och icke tvärtom, men det är icke allom
givet att uppfinna propellern, upptäcka sjön Ngami eller
bliva en banbrytande zoolog och arkeolog, d. v. s. att så
adla ett namn, att det höjer sig över mängden i samma
grad som dessa. Vi andra, genomsnittsmänniskor, behöfva
nog en närmare beteckning för att skiljas från varandra.
Det är visserligen ett bevis på tidens demokrati och
jämlikhetssträvan, att dylika namn, som på samhällets
höjder så länge hållits för simpla, dock kunnat stiga upp
och höja sig som fyrbåkar i den mänskliga odlingens
historia och leva odödliga långt sedan klingande namn
på lejon och -stjärna sjunkit i glömskans natt. Men det
bör vara nog med denna principiella seger, vilken ju i
själva verket ej innebär annat än ett erkännande att
människovärdet är detsamma i samhällets dalar som på
dess höjder. Ty namnen på -son äro ju i sig själva alls
icke simplare än andra, vilket bevisas därav, att de en
gång eftersträvats av våra främsta män.
Däremot äro de opraktiska, emedan de ej uppfylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
