Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Varför man bör äga ett namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR MAN BÖR ÄGA ETT NAMN
15
det med ett namn avsedda ändamålet. De bereda
nämligen icke tillräckligt stor omväxling för att räcka till åt
jordens alltmer ökade befolkning.
Nu skulle man ju kunna tänka sig en återgång till
den uråldriga seden med uteslutande individuella namn,
d. V. 8. att större uppfinningsrikhet lades i dagen för
bildande av förnamn, så att varje person behövde blott
ett namn, och släktnamnet bleve överflödigt.
Detta bleve kanske också nödvändigt, om son-namnen
skulle fortfara att begagnas som hittills. Heter man
Numa Peterson, är man ju, tack vare det ovanligare
förnamnet, tämligen väl betecknad. Att efternamnet
härvid är av ringare betydelse synes bland annat därav, att
en firma i Stockholm med detta namn antagit endast
förnamnet Numa till telegrafadress, d. v. s. att ett telegram
till firman ej behöver annan adress än: Numa, Stockholm.
Man tänke sig till jämförelse ett telegram till Peterson,
Stockholm!
Men svårigheten blir i detta fall att oupphörligt kunna
utfinna nya förnamn, vilket icke torde hava sig så lätt
för vem
som helst och i alla händelser erbjuder vida
större svårigheter än antagandet en gång för alla av ett
släktnamn, där möjligheterna med sammansättningar o. d.
äro ojämförligt mycket större. Därför måste nog utveck
lingen av benämningsfrågan fortsätta på den en gång
beträdda vägen, nämligen så, att varje person betecknas med
åtminstone två namn, för att särskiljas från andra: ett
namn för familjen och släkten, som skiljer från andra
släkter, och ett namn, som skiljer från indiverna i samma
släkt.
Att son-namnen ej voro lämpliga såsom
namnbeteckning, insågs på sin tid av de privilegierade stånden allt
efter som de fingo ökat inflytande i samhället och känslan
av ökat människovärde gjorde sig gällande hos dess
medlemmar. Blott » det fjärde ståndet», det mest praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
