Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Huru man tager sig namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU MAN TAGER SIG NAMN
17
Den annonsering om namnändringar, som dagligen
förekommer i den officiella Post- och Inrikestidningar,
visar att en handledning alltför väl behöves, och en liten
axplockning därifrån, med påpekande av de begångna
felaktigheterna, torde vara ägnad att avskräcka från ett
fortsättande på den moderna namntagningens vinglande stråt.
Om man undantager sådana namnändringar, som
företagas av skäl, vilka ligga utanför vårt ämne, samt
sådana, emot vilka ingenting är att anmärka, ävensom dem
vars upphovsmän övergå från Nilsson till Svensson, från
Larsson till Eriksson eller från Zachariasson till Andersson,
och vartill det torde vara svårt att utleta motiven, så
lägger man märke till två eller tre olika strävanden, som
göra sig gällande vid sökandet av nya namn. Samtliga
dessa strävanden torde emellertid med fog kunna
betecknas såsom olämpliga, för att icke säga otillåtna och
utgöra i alla händelser bevis på huru man icke bör taga
sig namn.
Det ena sättet går ut på att vränga till ett ord så
mycket som möjligt, i avsikt att erhålla ett ovanligt namn.
Detta sker antingen genom stavningen, så att till exempel
en person vid namn Karlsson vill förändra detta till
Karlzén, en önskar kalla sig Béergrehn, andra vilja
antaga namnen Aourell, Branzén, Eicing, Staern,
Strandhér, o. s. v., utan att akta på några språkliga eller
rättskrivningslagar i världen. Eller också skapar man ett
namn med utländsk klang, vilket i de flesta fall
misslyckas såväl till själva ordbildningen som ortografin. Så
till exempel förbytes Sten till Stein, Stolt till Stoltz, en
översättning, vars nytta eller rimlighet man har svårt att
inse. Andra hava gjort ansökan om att få kalla sig
Charls, Chmith, Ceicer, Bragée, Bramär, Dowlor, Drotty,
Greiwhe, Gylang, Iwerstain, Kloow, Liwäng, Merwiin,
Robähr, Schöndell, Seijron, Swennertz etc.
2.
-
Den svensk, som icke vill taga ett svenskt namn,
Verdandis småskrifter. 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
