- Project Runeberg -  Vad bör Pettersson kalla sig? : en bok om släktnamn /
24

(1909) [MARC] Author: Karl Trotzig - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Huru man tager sig namn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24
OM SLÄKTNAMN
kunde då, såsom stundom sker, kalla honom, eller han
kunde kalla och skriva sig själv Korrebo, Salarp, Sjöryd,
Framnäs, Strand.»
» Man kunde till och med göra som det är brukligt i
Tyskland och Frankrike, där godsägarna sedan gammalt
skrivit sig med ett von eller de framför namnet på något
sitt gods, man kunde även här i landet på liknande sätt
skriva och nämna sig med ett i eller på eller å framför
ett ortnamn. En person, som är ägare till en gård och
som sådan skriver sig t. ex. Gustav Karlsson i Dalby
eller på Klippås eller på Bratteberg, kunde kalla sig i
Dalby, på Kippås, å Bratteberg. Och en person, som
icke vore ägare, men ville taga tillnamn efter något av
dessa ställen, kunde helt enkelt kalla sig Dalby, Klippås,
Bratteberg, så framt han icke ville kalla sig från Dalby,
från Klippås, från Bratteberg.»
I Dalarna har varje gård i en by sitt särskilda s. k.
gårdsnamn, vilket sättes framför personnamnet, för att
beteckna ägaren av gården. En person heter sålunda där
t. ex. Bengters Anders Andersson eller Stigers Johan
Andersson, vartill ytterligare fogas byns namn. Många av
dessa gårdsnamn äro rent av ypperliga såsom släktnamn
och behöva ingen som helst ombildning. Även på
Gottland finnas dylika gårdsnamn, som kunna användas till
släktnamn.
Namnet kan vara antingen enkelt eller
sammansatt. Ett enkelt namn kan tagas t. ex. ur ortnamn, vilka
ofta själva äro bildade av personnamn med tillägg av ett
eller annat lokalitetsord. På detta sätt skulle man sålunda
kunna återupptaga ett uråldrigt kanske nu förgätet namn.
T. ex. Barke av Barkeboda, Bjälve av Bjälverud, Rönning
av Rönningsholm, Stubbe av Stubbarp, Skölve av Skölvestad.
Vidare kan ett enkelt namn, liksom naturligtvis de
olika delarna av en sammansättning, tagas av naturen
och omgivningen. Beteckningar för människor och djur eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 5 16:09:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pettersson/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free