Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgen, men sällan intas den med vapenmakt. 1464 nödgas
riksföreståndaren Kettil Karlsson (Väse) bevilja Örebro stad
skattefrihet på grund av det erbarmliga tillstånd, vari staden råkat
genom de ideliga härjningarna; mer än 50 gårdar uppges ligga
öde.
Det blev Gustav Vasa, vilken här liksom i riket i övrigt bragte
ordning och reda, lugna förhållanden och i sinom tid välmåga
och blomstring. I början av år 1522 intog han Örebrohus, som
varit utsatt för belägring sedan våren året förut. Han satte den
illa åtgångna borgen i stånd och besökte den ofta. I Örebro hölls
1529 års viktiga kyrkomöte under presidium av Laurentius
Andreae. Ett årtionde senare, nyårsafton 1539, står samme
Laurentius jämte örebrosonen Olaus Petri inför rätta i Örebro och
dömas den 2 januari 1540 till döden för högförräderi.
De politiska tilldragelserna med Närke som skådeplats bli
emellertid fr. o. m. vasatiden alltmera sporadiska. Riksstyrelsen
centraliseras, de gamla borgstäderna och kungsgårdarna bli mera
sällan mötesplatser av politisk betydelse. Karl IX förvandlar den
bistra fästningen Örebrohus till Örebro slott, en praktfull
renässansbyggnad, ett furstligt residens. Ännu under Karl IX :s tid
och under den tidigare delen av Gustav II Adolfs regering hållas
emellertid viktiga riksmöten i Örebro, bl. a. 1606, 1608 och 1611,
då den unge Gustav Adolf på Örebro slotts rikssal förklarades
"varaktig", d. v. s. "så kommen till mans, det han kunde bära
vapen och harnesk". 1617 höll Gustav II Adolf själv en
betydelsefull riksdag i Örebro, varvid vårt lands första riksdagsordning
antogs.
Det medeltida Örebro län hade, i varje fall under vissa
tidsavsnitt, karaktären av s. k. fatburslän; det omtalas bl. a. såsom
livgeding åt unionsdrottningarna. Vid Halmstadsrecessen 1435
erhöll Engelbrekt såsom förläning på livstid "Örebro slott och
län"; under 1500-talet innehade bl. a. riksmarsken Lars Siggesson
(Sparre) förläningen. I det hertigdöme, som enligt Gustav Vasas
testamente tillföll den yngste sonen Karl (IX) och efter denne
hans son Karl Filip, ingick 1560—1625 Örebro län (med
undantag av Sundbo härad, som tillhörde hertig Magnus arvslott och
först 1639 återförenades med länet). Då änkedrottningen
Kristina, som efter Karl Filips död 1622 innehaft länet under
för-pantningsrätt, 1625 avled, upplöstes hertigdömet, varvid Närke
och Värmland förenades under namnet Örebro hövdingedömo
— 12 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>