Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett statistiskt arbete om Sveriges adel, af H. Rosman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven uppmärksammat de icke introducerade, och
därefter lemnat några synnerligen intressanta
data rörande ättefädernas nationalitet och yrken,
talar han i bokens sista kapitel om den sociala
omsättningen eller ståndscirkulationen. Hvad han
redan förut framhållit ställer han här endast i ett
annat sammanhang.
På samma gång han ger ett visst erkännande åt Georg
Hansens teori om de tre folkklassernas växelverkan,
söker han att utfylla dess brister och från några
nya synpunkter mäta de verksamma krafterna i den
uppåtgående och nedåtgående rörelse, som kännetecknar
ståndscirkulationen. Dessa krafter äro framförallt
den i människonaturen inneboende sträfvan att
nå det högsta, samt konkurrenskampen om ämbeten
och egendom, men äfven de historika släkternas
utdöende. Det sistnämnda verkar oemotståndligt, fast
långsamt sugande, då de tomrum som döden lemnar i de
högre klassernas led, måste fyllas med friskt folk
nerifrån. Vid den nedåtgående rörelsen medfölja en del
af de högre klasserna, men ej i så vidsträckt grad som
Hansen vill anse. Det är släkternas utdöende, som är
hufvudorsaken till deras försvinnande från den högre
samhällsklassen. Hvarför måste de då försvinna? De
måste försvinna, därför att naturens och samhällets
ordning tyckes vara sådan, att det skall råda en viss
proportion mellan arbetarne med hufvudet och arbetarne
med händerna. I ett fritt samhälle får den bildade
klassen icke intaga större rum än hvad kulturarbetet
för tillfället fordrar. Och när då starkare och
friskare krafter arbeta sig fram, måste de gamla
vika. Så förorsaka de större anspråken på nervkraft
och hjärnans verksamhet den fysiologiska afmattning,
som yttrar sig i aftagande fortplantningsförmåga,
och den sociala likgiltighet, som är celibatets grund;
båda dessa omständigheter bereda släkternas död. Och
liksom släkterna dö, så skola kanske äfven folken
skatta åt förgängelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>