Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för alla. Vi meddelade oss å ömse sidor medelst tecken,
hvilket går lättare än man på förhand skulle förmoda. I
öfrigt hafva vi icke annat än godt att säga om våra karlar:
de voro villiga, alltid vänliga och absolut ärliga.
Det dam, hvaraf vi här så mycket besvärades, är i
geologiskt hänseende af ganska stort intresse, såsom i någon
mån förklarande huru de glaciala luftsedimenten — »löss» —
hvilka nu finnas utbredda öfver så stora delar af mellersta
Europa, hafva uppkommit. Vid Atanekerdluk (och
naturligtvis äfven på andra ställen i de arktiska trakterna, der
lösa sedimentära bergarter äro rådande) äro bäckarne vid
snösmältningen mycket uppsvälda och afsätta sitt grumliga
innehåll vida utanför de egentliga bäckfårorna. När
snösmältningen sedermera upphör och bäckarne återgå till
normal storlek eller utsina samt torr väderlek inträffar, blir
vinden herre öfver det fina stoftet och för det vida
omkring. I analogi härmed torde lössbildningarna i mellersta
Europa hafva uppkommit af det sediment, som blifvit
utbredt vid glacierelfvarnas öfversvämningar och hvilket, när
öfversvämningen upphört, blifvit bortfördt af vinden, för att
på lämpliga ställen åter afsättas. Att lössbildningarna dels
äro aflagrade i vatten, dels direkte ur luften blir på detta
sätt helt naturligt. En liknande förklaring öfver
lössbildningarna har i öfrigt blifvit uttalad af några tyska geologer,
och af allt hvad jag sett i de arktiska trakterna måste jag
obetingadt biträda deras åsigt.
Ehuru marken här var mera kal än på Diskoön, funnos
dock åtskilliga vackra växter, hvilka under de varma
dagarne stodo i fullt flor. Den förut omnämnda Epilobium
latifolium växte i stor mängd längs bäcken, och då den
nu blommade allmänt, lyste bäckens stränder på långt håll
röda af dess stora, praktfulla blommor, hvilka väl skulle
försvara sin plats äfven i mera gynsamt lottade länder.
Af andra växter må nämnas Artemisia borealis, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
