Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomliga Erigeron compositus, hvars hvita blommor, då de
voro fullt utslagna, erinrade om prestkragen, samt den
gulblommiga Arnica alpina, hvilken i solbaddet påminde om
solrosor, ehuru visserligen i miniatyr! Äfven fans den i
öfrigt vid Wajgattet ej sällsynta Vesicaria arctica, och då
den i arktiska länder vanliga Oxyria digyna — ett slags
syra — här växte frodigare än vanligt, gjorde jag ett
försök att använda bladstjelkarne till creme på samma sätt
som rhabarberstjelkar, hvilket enligt Hambergs och min
öfverensstämmande mening lyckades förträffligt.
Den nutida växtligheten vid Atanekerdluk är dock ett
intet mot den, som i förgångna tider här lefvat, och om
hvars tillvaro man erhåller kännedom genom de
växtlemningar, som finnas inneslutna i berglagren. Atanekerdluk
är utan fråga den förnämsta fyndort för växtfossil, som
någonstädes finnes. Sitt första rykte erhöll lokalen genom
de af utliggaren Jens Nielsen på början af 1850-talet
uppdagade tertiära växtförande lerjernstenarne. Dessa förekomma
vid en höjd af ungefär 1,200 fot (I å fig. sid. 271) såsom
smärre linsformiga lager eller bollar i lösare, dels skifferartade,
dels sandiga bergarter, och då dessa senare betydligt lättare
vittra än lerjernstenen, blir följden att sluttningen vid sagde
höjd är betäckt med en mängd block af denna, hvilka delvis
äro ytterst rika på växtaftryck. Dessa växtaftryck äro i
allmänhet vackrast på bergartens vittrade yta, hvarest bladens
finare nervering mycket tydligt framträder. Denna yta
har i öfrigt en mörkt rödbrun färg, medan den friska
brottytan är mera gråaktig. Det är tydligt att de första
samlarne på denna lokal skulle göra en utomordentligt rik
skörd, enär de endast hade att undersöka de lösa styckena,
och här kunde man sålunda, såsom förut är nämdt, verkligen
tala om en fyndort, hvarest man blott hade att från
marken plocka försteningarna. Nu är dock denna lokal så
genomsökt, att man icke mera på detta sätt kan påräkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
