Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talar om ringformade stenvallar, afsedda för skydd under
strid och byggda af eskimåerna vid utloppet af Great Fish
River. Flere andra likartade berättelser kunde anföras.
Man ser häraf, att eskimåerna ursprungligen, eller
åtminstone en tid bortåt, varit ett modigt och krigiskt folk,
men att de förlorat dessa dygder efter att under några
generationer hafva lefvat under förhållanden, der det
krigiska modet aldrig satts på prof. Det har gått dem som
tschuktscherna och som så många af de folk, hvilka
fullskrifvit historiens blad med krigiska bedrifter. Äfven inom
familjen, inom det af flere familjer bebodda, vanligen af
män, qvinnor och barn fullproppade huset och inom
byalaget herskar en fred och en endrägt, som ofta väckt
européernas beundran och förvåning. »Ingens herre, ingens
träl» får här sin tillämpning i fullaste mått. Visserligen
utöfvar husfadern ett lindrigt husbondevälde i familjen,
men tjensteförhållanden i europeisk mening existera här ej,
och europeiska tjenare äro derföre af infödingarne, der desse
ej blifvit smittade af europeiska sociala förhållanden, föga
aktade.
Eskimåerna äro mot hvarandra och mot främlingar,,
med hvilka de ingått hvad man kunde kalla gästvänskap,
mycket vänliga, hjelpsamma och gästfria. Mot djur äro
de deremot öfver hofvan grymma, i det de ej allenast fånga
och döda alla de djur de behöfva för sitt uppehälle, utan
äfven gerna för sitt nöjes skull, för att pröfva sin
träffsäkerhet o. s. v., döda hvarje varmblodigt djur de möta på
sin väg. Likaledes äro de kanske hårda mot gamla och
orkeslösa. Dessa lemnas ofta utan hjelp och vård, och få
mången gång knappast den föda och de kläder, de
oundgängligen behöfva. Från Grönlands hednatid omtalas till
och med några fall, då gamla orkeslösa personer blifvit af
sina anhöriga lefvande begrafna eller på annat sätt dödade.
Ofta nog tyckes detta hafva skett på den dödades egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
