Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 74. Mathias Benzelstjerna - 75. Bengt Ferrner - 76. Lars von Engeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lighet, drift och rättvisa förvaltade intill sin död den 11
Mars 1791. Han var icke blott en värdig embetsman,
utan äfven en vän af vetenskaperna, som han med
framgång idkade, och i hvilkas helgedom han var mer än
ytligt initierad. Han upptogs äfven ibland deras adepter,
blef ledamot i Vetenskaps-Akademien, i
Vitterbets-Akademien och i Upsala Vetenskaps-Societet. Såsom han
använde på dessa ädla yrken den tid embetsärenderna
lemnade honom öfrig, så använde han en icke obetydlig del
af sin förmögenhet på samling af böcker, handskrifter, mynt
och målningar, och de förråder häraf, han efterlemnat, voro
bland de största enskilda i riket. Hans boksamling var
grunden till det nuvarande Engeströmska bibliolheket.
Genom en klok hushållning medtogo dessa utgifter likväl icke
alla hans tillgångar, utan han efterlemnade derjemte en
ansenlig förmögenhet, han hushållade likväl ej blott med sina
penningar, utan äfven med sin hälsa och sitt lynne,
hvilkas båda jemvigt vidmakthåller dem, och han tillbragte
Sålunda ett till kropp och själ friskt och gladt lif. Aldrig
tillät han sin djupa känsla öfverväldiga förnuftet, aldrig fick
detta hårdna till stränghet och känslolöshet. Han har
ganska rigtigt karakteriserat sig sjelf genom sitt valspråk: »Mera
vara än synas.» Till den allmänna aktningen han åtnjöt,
kom äfven regeringens, hvilken gaf honom flera bevis derpå
och utnämnde honom till Härold vid Serafimer-Orden och
Kommendör af Nordstjerne-Orden.
75.
Bengt Ferrner.
Denne man bör till deras antal, som äro mindre kände
än värde att kännas, och om hvilka man, för att nyttja ett
bekant, uttryck med vida större skäl kan fråga: hvarföre de
icke fått något embete? än hvarföre de fått det? ett spörjsmål
som man beklagligen har anledning att göra mången
’ouehafvare af dylika. Han var född den 10 November
1724 i Nyeds församling i Wermland, der hans fader var
Kyrkoherde. Hans håg förde honom i synnerhet till de
mathematiska vetenskapernas studerande, och han blef år
1756 lärare i mathematik och astronomi vid
Navigationsskolan i Carlskrona, samt bestred en tid
Astronomie-Professionen i Upsala och deltog i åtskilliga observationer och
vetenskapliga rön, som på den tiden anställdes,
Återkommen från en utländsk resa, utsågs han att biträda den då
af ålder och sjuklighet försvagade Klingenstjerna i dess
ansvarsfulla befattning såsom lärare åt Kronprinsen Gustaf.
Detta var år 1763, och den höge lärjungen var då 17 år
gammal, en ålder, vid hvilken ynglingar, och i synnerhet
prinsar, vanligen anse sin uppfostran fulländad. Gustaf var
likväl en af de få, som känna, att menniskans hela lefnad
är en lärotid, och han mottog således sin Informators
undervisning ända till år 1771, då han uppträdde på thronen.
Ferrner entledigades nu med en pension af 500 Rdr, en
på den tiden ansenlig summa, men som också blef den
enda publika lön han erhöll. Han åtnjöt visserligen flera
prof at Kongl. ynnest, såsom Nordstjerne-Orden, Adelskap
och Kammarråds titel, men kunde aldrig vinna hvarken
något akademiskt eller annat civilt embete, hvilket
sistnämnda han i synnerhet önskade och hvartill hans redbara
karakter, hans många kunskaper och hans historiska och
statistiska beläsenhet utan tvifvel gjort honom värdig. Gustaf
III lärer troligen härtill hafva haft några hemliga skäl,
kanhända någon fördom, ty äfven de utmärktaste menniskor
äro icke altid fria från inflytelsen af sådana. Han afled år
1802 i den höga åldern af 78 år utan någon arfvinge till
sitt sköldemärke. Oaktadt sina icke rikliga inkomster, kunde
han likväl till Vetenskaps-Akademien lemna en summa af
1000 Rdr, hvars ränta skulle användas för mathematiska
afhandlingar. Han var ledamot af ofvannämnda Akademie,
äfvensom af Vitterhets-Akademien, och har i dem båda
hållit flera tal, hvilka, jemte en mängd bref till lärde män,
utgöra de skrifter han efterlemnat.
76.
Lars von Engeström,
son af Biskopen i Lund, Johan Engeström, föddes i
Stockholm den 24 December 1751. Han tillhör så vida Gustaf
III:s tidehvarf, som hans verksamhetsbana började under
denne Konungs tid, ehuru dess egentliga utveckling tillhör
samtiden. Utan att vara begåfvad med några öfverlägsna
själsgåfvor, hör han till de personers antal, som blifva
märkvärdiga derigenom, att de af händelserna förts in i de
stora ärendernas verkstad och der varit, om ej en af
drif-fjädrarna, likväl ett af de synliga verktygen. Till denna
verkstad medförde han ett redligt, öppet sinne, ett
fosterländskt tänkesätt och ett välvilligt hjerta. Sådana äro hans
anspråk på uppmärksamhet och ett namn hos efterverlden,
hvartill, såsom särskildta befordringsmedel, kommo hans,
väl icke egentligen sköna, men manliga, utseende, hans
imponerande figur och i hög grad presentabla personlighet,
egenskaper, hvilka Gustaf III också anmärkte såsom
rekommenderande för Engeström, då han ar 1782 afsände honom
i egenskap af Chargée d’Affaires till Wien. (E. hade, genom
ett tidigt inträde i Kabinettet för Utrikes Brefvexlingen,
banat sig vägen till diplomatiska värf och inhämtat den rutin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
