Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 110. Daniel Melanderhjelm - 111. Jacob Faggot - 112. Nils von Rosenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiken till sitt hufvudstudium, hvari han var lycklig nog att
handledas af Klingenstjerna, och författade år 1755 en
matematisk och mekanisk beskrifning öfver
Trollhätte-slussbyggnad, vid hvilket arbete han förordnades att, som
mathematikus, gå Ständernas Deputerade till handa med nödiga
upplysningar. År 1761 befordrades han till
Astronomie-Professor och kallades år 1780 till ledamot af
Vitterhetsakademien, pryddes med Nordstjernan och upphöjdes år
1777 i Adligt stånd, hvarvid han, efter den tidens bruk,
antog en adelig slutändelse till sitt borgerliga namn, hvilket
han redan förut gjort kändt och aktadt genom en mängd,
af den lärda verlden högt ansedda, arbeten och forskningar.
Han afled den 8 Januari 1810.
111.
Jacob Faggot
är ett bland de förgätna namn, som minst förtjena vara det,
och mot hvilken efterverlden icke varit nog rättvis, derföre
att han var framföre sin tid. Född den 13 Mars 1699 i
Vendels Socken i Upland, ingick han 1721 i
Bergs-Kollegium och år 1726 vid Landtmäteri-kontoret, om hvilket
han har stora förtjenster och hvars Direktör han blef år
1747. Han insåg osäkerheten af Stjernhjelms ide till en
allmän tyngdmätare och föranledde tillsättandet af en
Kommission, att ordna rikets mått, mål och vigt, hvilka han
redan då ville hafva förenklade och lika för alla orter och
alla varor. För att upphjelpa Finland ur det lägervall,
hvari det råkat genom kriget med Ryssland, förordnades
en Kommission, hvaraf Faggot blef ledamot. Han anmärkte
då, att man icke med säkerhet kunde göra något för ett
land, innan man kände det, och föreslog således en
allmän mätning och storskifte, hvilket beviljades, äfvensom
hans förslag att nybyggen skulle uppmuntras och folket få
rättighet att bosätta sig och företaga odlingar hvar utrymme
fanns, utan att deras gårdar skulle för kronans räkning
skattläggas. Finland står således för sin kultur i stor
förbindelse hos denne man, hvars fördomsfria och liberala
åsigter kortsyntheten emedlertid icke kunde fatta, hvarföre
han också uppkallades i Lag-Kommissionen och fick der
en skrapa, för det han ville åstadkomma en så stor och
vådlig förändring i Jordabalken af allmänna lagen. Vid
Vetenskaps-Akademiens stiftelse blef han dess ledamot och
var i tvänne år dess sekreterare. Han afled den 28
Februari 1777.
112.
Nils von Rosenstein,
son af den förut omtalte store Läkaren, föddes i Upsala
den 12 December 1752, ingick helt ung i Kansli-Kollegium
och ådrog sig snart Gustaf III:s uppmärksamhet, som år
1778 befordrade honom till Andre Sekreterare i
Kabinettet för Utrikes brefväxliugen och ur 1782 till
Ambassad-Sekreterare i Paris, en så mycket större utmärkelse, som
Ambassadören derstädes var den snillrike Creutz och den
Europeiska politikens trådar tycktes sammanlöpa vid
Franska hofvet, der tidens händelser då syntes hafva sin
verkstad. Konungen hyste för honom så mycket förtroende
och derjemte sadan tillgifvenhet, att han uppdrog honom
gå den korrt derefter nyutnämnde Ambassadören Staël von
Holstein till handa med sina råd, hvilka den i stats-saker
ännu oerfarne unge mannen kunde behöfva, och följande
året kallade honom att vara sig följaktig på resan till Rom.
År 1784 skulle en Informator utnämnas för den då 6-årige
Kronprinsen. Gustafs val var en tid vacklande mellan
Rosenstein och Adlerbeth, men stannade slutligen vid den
förre. Långt ifrån att detta skulle rubbat de båda förtjente
männens inbördes aktning och vänskap, syntes det snarare
befästa den, och deras känslor för hvarandra blefvo under
hela lifstiden oförändrade. Vid Svenska Akademiens
stiftelse år 1786, utnämnde Gustaf III Rosenstein till dess
ständige Sekreterare, en befattning, som han sedan
oafbrutet innehade intill sin död. Såsom Informator för
Kronprinsen erhöll han Kansli-Råds titel, och, sedan han ett
par år innehaft den, Konungens försäkran om den då för
tiden högst betydliga lifstidspensionen af 2000 Rdr, när
den upphörde. Detta inträffade då den unge Konungen fyllt
17 år, hvarvid Rosenstein fick titel af Landshöfding och en
plats i Beredningen. Efter 1809 års Regeringsforms
antagande, förordnades Rosenstein, att tills vidare förestå
Statssekreterare-embetet för Ecclesiastik-ärenderna, hvarifrån han
år 1822 tog afsked. Han afled d. 8 Augusti 1824. Bland
yttre utmärkelser bör nämnas, att han år 1787 erhöll
Nordstjerne-Orden och blef Kommendör deraf 1802. — R. var
ej begåfvad med något blixtrande snille eller djerf fantasi;
men han var en man med grundliga kunskaper, alvarligt
förstånd, redbar och klar tankegåfva, upprigtig
sanningskärlek och ett ädelt hjerta. Dessa egenskaper uttala sig
öfverallt både i hans handlingar och i hans skrifter, som,
med undantag af en större afhandling Om Upplysningen
(ett tal, hållet vid Presidii-nedläggande i Vetenskap
Akademien år 1789) bestå i tillfällighets-stycken, såsom
åminnelsetal och lefnadsbeskrivningar öfver aflidna personer,
företal till Författares arbeten, Akademiska tal, m. m., ett
rent språk och ett rent sinne, flärdfrihet, menniskokärlek,
god smak, sunda åsigter, gedigna, om icke originella,
tankar, — sådan är karakteren deraf. I sina bref till Gustaf III
talar han ej blott hofmannens, utan äfven tänkarens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
