Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konung Gustaf III:s Samtida - 131. Jonas Alströmer - 132. Patrick Alströmer - 133. Clas Alströmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makeri, guldslageri, kattunstryckeri, Engelsk läderberedning
samt allt hvad som erfordras för dessa särskildta yrkens
behof och deras tillverkningars fulländande. En lerpipfabrik
anlades på rusthållet Nolhaga straxt utanför staden.
År 1761 sysselsattes vid de särskildta inrättningarna icke
mindre än 18,000 personer, och Svenska slöjdevaror
exporterades till ett värde af fem tunnor guld, hvaraf två
tredjedelar räknades för landets behållning, en räkning, hvaremot
kanhända en motkalkyl kunnat uppställas, men som likväl
ej förringar värdet af stiftarens nit och aktningsvärda
syften. Dessa egenskaper inskränkte sig icke endast till de
ofvannämnda industrigrenarna. Alströmer gjorde än mera.
Han sökte införa får-raser från Spanien, Eiderstadt och
Marocko, Angoriska getter, det första försök i detta fall i
Europa, potates-odling, ehuru den först efter Pomerska
krigets slut egentligen kom i gång i landet, allahanda
utländska färgväxter, och det var han, som bidrog till
Vetenskaps-Akademiens stiftelse, en omsorg, som lyckan äfven
belönade med en förjent utmärkelse, då han genom
lottkastning blef dess förste ledamot. Andra utmärkelser
fattades icke heller, han blef Kommersråd, Adelsman,
hvarvid han antog namnet: Alströmer, Nordstjerne-riddare, och
Ständerna beslöto år 1756 att låta uppsätta på Stockholms
börs hans bröstbild, ett beslut, som likväl ej kom till
verkställighet förr än år 1790. Denne om Sverige så högt
förtjente man var i sitt enskildta lif, till sitt lynne och
karakter, lika värd heder och vördnad som i det offentliga. Han
afled den 2 Juni 1761. Hans håg var ej rigtad på att
förvärfva egodelar, hvarföre han också åt sina barn
öfverlemnade blott en obetydlig förmögenhet; men han
öfverlemnade dem hvad mer var: sitt namn och sin anda, och
denna fortlefde hos dess fyra söner, hvaraf vi här
nedanföre skola meddela de tvänne förnämstas korta biografier.
132.
Patrick Alströmer,
den äldste af desse söner, föddes den 26 Febr. 1733, men
var, ehuru äldst, bestämd att öfverlefva alla de yngre.
Redan vid 21 års ålder erhöll han Direktörsbefattningen
öfver Alingsås’s manufakturi och måste kort derefter, i
anseende till fadrens tilltagande år och sjuklighet, sköta de
flesta af hans företag och sysslosättningar. Det var likväl
icke endast sin fader och sine bröder han skulle
öfverlefva; samma sorgliga öde var honom förvaradt i anseende till
hans faders skapelse: Alingsås stad och de Svenska slöjderna.
Genom de förändrade ekonomiska åsigter, som gjorde sig
gällande vid 1765 års riksdag, och den indragning af rörelsekapitalet
som der vidtogs, fingo flera af landets näringar,
och deribland särdeles slöjderna, ett slag, hvarifrån de icke
på många år förmådde hämta sig. Patrick Alströmer
sökte, så mycket han kunde, motverka denna åtgärds olyckliga
följder, men hans bemödanden, som syntes en tid
någorlunda krönta af framgången, voro likväl otillräckliga att
motstå det ännu hårdare slag, som förestod Alingsås. År
1779 förstördes nemligen staden af en fruktansvärd vådeld,
hvarvid nästan alla de Alströmska inrättningarna lades i
aska och staden återföll i den obetydlighet, hvarifrån
denna slägt sökt upplyfta henne. Ännu ett tredje missöde
förestod, då det ansenliga handelshus, hans yngre broder
inrättat och hvari Patrick deltagit, gick öfver ända. Några
spillror af deras förmögenhet bergades likväl. Han flyttade
till landet och ägnade sina återstående dagar åt välgörande
stiftelsers vård, vetenskaperna och konsterna, i hvilka han
var ej allenast kännare utan äfven idkare, särdeles af
musiken, till hvars allmännare spridande han sökte bidraga
genom stiftandet af Musikaliska Akademien, som egentligen
har honom att tacka för sin tillvarelse. Missödena
förminskade hvarken hans mod och sinneslugn eller den aktning
han åtnjöt. Han hade således efter hand blifvit
Kommersråd, Riddare af Wasa-Orden vid dennas stiftelse,
Direktör öfver Ostindiska Kompagniet och jemte sin yngre
broder upphöjd i Friherrligt stånd, hvarjemte han var ledamot
af Vetenskaps- och Vitterhets-Akademierna samt flera lärda
sällskap. Han afled den 23 Oktober 1804.
133.
Clas Alströmer,
den tredje af Jonas Alströmers söner, föddes den 9 Augusti
1736. Början af hans lefnad röjde en moralisk tröghet
och styfsinthet, som genom tidens och uppfostrans hand
förmildrades till karaktersfasthet och ihärdig flit, men var
det bedröfliga förebudet till den fysiska förslappning och
känslolöshet, som hemsökte kroppen under hans lefnads
sista år. Fadren hade emellan sine söner fördelat de
olika grenarna af hans verksamhet i mån af deras böjelser
och anlag, hvarvid på Clas’s lott föll landthushållningen
och schäferierna. Han röjde som ung mycken håg för
naturalhistorien, och Linné förklarade honom för sin förste
lärjunge. Andra sysselsättningar hindrade honom likväl från
att såsom yrke omfatta denna vetenskap, och han åtnöjde
sig i stället att gagna henne på ett icke mindre verksamt
sätt, genom sitt upplysta hägn, sitt frikostiga understöd för
dess idkare och sina samlingar af dess alster. Jonas
Alströmers bemödanden för den finulliga fårafvelns aklimati-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
