Note: This work was first published in 1971, less than 70 years ago. John Schröder died in 1998, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Resonanskretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10. Resonanskretsar
behöver vi veta en del om, eftersom sådana
kretsar bl. a. bestämmer vilka radiovågor vi
kan ta emot i radiomottagare.
Vi har hittills stiftat bekantskap med tre av de grundläggande kom-
ponenter som utgör hörnstenarna i radiotekniska apparater, nämli-
gen motstånd, kondensatorer och induktansspolar. Vi skall nu visa hur
man sammanför kondensatorer och induktansspolar till s.k. reso-
nanskretsar och hur dessa utnyttjas i radioapparatur.
Om man kopplar en kondensator och en induktansspole parallellt
över varandra, uppstår en s.k. parallellresonanskrets. (Fig. 10.1 a.)
Om man i stället kopplar dem i serie med varandra, som visas i fig.
10.1 b, får man en serieresonanskrets. Såväl parallell- som seriereso-
nanskretsen uppvisar vid en viss frekvens, resonansfrekvensen, ett fe-
nomen som kanske enklast kan beskrivas som en elektrisk motsvarig-
het till det mekaniska resonansfenomen som man kan iaktta när en
kula av viss vikt hängs upp i en fjäder. (Fig. 10.2.) Om man spänner
fjädern och sedan släpper den, börjar kulan gunga upp och ned ett
visst antal gånger per sekund. Detta antal svängningar per sekund är
= den mekaniska resonansfrekvensen.
På samma sätt kan man få en elektrisk resonanskrets att bete sig.
Om man i parallell resonanskrets ansluter ett batteri med spänningen
E och sedan plötsligt slår ifrån denna, kommer spänningen över reso-
nanskretsen inte att upphöra ögonblickligen utan att gunga upp och
ner (fig. 10.3) på samma sätt som den fjäderupphängda kulan, innan
den slutligen slår sig till ro.
Den frekvens (=antalet svängningar per sekund) som de avkling-
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
