Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 32. V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 41 -
aonat låneord, t. ex. wardare
(ett slags fickur, son> har namn
efter engelsmannen John Ward).
Deremot bor man skrifva enkelt
v i Edvard, Evald, Evert,
Valdemar, Valfrid, Valter,
Vilhelm; Vadstena, Valhall, Vasa,
Vaxholm, Vestergötland,
Vester-ås, Vihorg, Villmanstrand,
Visby, Vreta; vaggong^ valhyria,
vallon o. d. äfvensom i finska,
ungerska och slaviska ord, t. ex.
Dvina, Feodorovna, Gortjahov,
Ivan, Ivanov, Kalevala,
Novgo-rod, Orlov, Pleskov, Pultava,
Romanov, Stolhova, Ttmeavar,
Vilna, Vladimir, Vladislav,
Vra-tislav, Vainämöinen, verst (rysk
mil), vojvod o. d. Jfr 42—47.
Anm. 2. Efter q tecknas
v-Ijudet i några tillnamn med u:
Almquist, Quiding m. fl.
Anm. 3. I några ord
tecknas t;-ljudet stundom med wh,
bl. a. whisky (1. visky) och whist
(1. möjligen vist).
2. Med / i slutet af svenska
ord och inuti sådana före
konsonant, t. ex. a/,. Gustaf (men
ofta Gustaver, alltid gustaviansk,
stundom GuMava för Gustafva),
häfd, tarflig. Jfr P (19. 1).
Und. I de flesta låneord med
v som slutljud tecknas detta med
v, t. ex. adjektiv, aktiv, alkov,
dativ, elev, motiv, negativ,
positiv. — Stafningarna larv, nerv
och pulver omvexla med larf
(plur. larf ver), nerf {nerfver)
och pulfver; likaså salva med
salfva: det förra (enl. Sv. ak:s
Ordlista) i betydelsen aflossande
af flere skjutvapen på en gång
(kanonsalva), det senare i bet.
smörjelse. Bäst vore måhända
att i båda bet. skrifva salfva.
Anm. Undantagsvis
förekommer, i slutet af namn, ü-ljudet
be-tecknadt med två/, t. ex. Staaff.
3. Med fv inuti svenska ord
före vokal, t. ex. hafva, skälfva,
stafva, ärfva.
Und. a. Låneord, t. ex.
al-kover, bravo, breviarium, bulvan,
divan, diverse, division, elever,
evangélium, hmeri, jovialisk,
kadaver, kaviar, kravel, lava,
lavendel, lavett, lavoar, manöver,
November, revers, revolver, vivat.
Särskildt märkas slav (som
tillhör den slaviska
folkstammen), pl. slaver, och slavisk, i
jämförelse med slaf (träl), pl.
siafvar, slafva och slafvisk.
b. En mängd person- och
ortnamn, bl. a. Arvid (1. Arfvid),
David, Eva, Ivar (1. Ifvar),
Gustava (1. GuMafva), Lovisa;
Dasvel, Evers, Loven, Lovisin;
Arvika, Aavasaksa,Gellivare,
Hornavan, Näsijdrvi, Savolaks,
Skandinavien, Tavastehus.
c. Orden allvar (1. alfvar,
icke »alvar»; jfr Ölands alfvar),
arvode (eller, och säkerligen
bättre: arfvode), evig, evinnerlig,
helvete, Håvamål.
Märk orden afund {icke
»af-vund»), afvog {icke »avog») och
af vita (med två r-ljud, icke
»avitaO, lifaktig o. d.
4. Med hv (för härledningens
och ordskillnadens skull) i orden
hvabaf
hvad (prononi.;
jfr subst.),
*hvadan,
hval{]iTval, och
hvalraf, icke
»valraf»,
»vall-raf», »valrot»
eller »vallrot»),
hvalf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
