Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 32. V - 33. X - 34. Z - 35. Sje-ljudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar och dess
sammansättn.
(hvarest,
hvar-igenom, hvar-öfver m. fl.;
jfr subst., adj.
o. verbet var),
hvarf (omgång;
jfr varf),
hvarje,
hvarken,
hvart (jfr ingen
vart, någon
vart,nordvart,
sydvart o. d.),
hvass (jfr vass,
subst.),
hvem,
hven, ett slags
gräs,
Hven,
hvete (jfr verbet
veta o. helvete),
hvif (jfr vi,
pron.),
hvila,
hvilken,
hvina,
hvirfvel,
hviska (jfr
viska),
hvissla,
hvit (jfr vite),
hvitling,
hvälfva,
(kring-)Äüär/m
(jfr vårfva),
hväsa,
hvässa.
Anm. Piggvar, valp, vifta,
vimla, vimmel, vimmelkantig och
gullvifva {guldvifva 1. gidvifva)
torde böra skrifvas utan h,
88. X. Se K (28. 6. a o. b),
U. Z. Se H (80. 4) och T
(81. 4).
85. SJe-lJudet, hvilket icke
har något eget tecken, skrifves
på flere olika sätt.
1. Med sk i allmänhet
framför lent sjelfljud i svenska och
försvenskade ord, t. ex. skema
(schema), sken, skäck, skäl, sköt
(af skjuta), beskäftig, beskällare
faskin (fascin)^ kaskett, maskin,
musköt^ skiffer, skisni, äfvensom
(framför hårdt sjelfljud) i orden
menniska (mensklig uttalas
vanligen med fi- och ^^-ljud),
wiar-skalk, skarlakan och ärtskocka
(det senare uttalas stundom med
S’ och Ä;-ljud; en och annan skrif-
ver ärtschocka). Jfr 2, 5 o. 11
samt 28 (sid. 31, sp. 2).
2. Med skj i orden skjorta,
skjul, skjuta (imperf. sköt),
skjuts och skjutsa.
Anm. Fordom skrefs skj
iski) äfven framför lena vokaler
(»skjära», »skiörd» o. s. v.) Jfr
tillnamnen Skjöld, Skiöldebrand,
Nordenskjöld o. d.
3. Med stj i orden stjelk,
stjelpa, stjema, stjert, stjäla,
4. Med sj i bl. a. sjagg (1.
schagg), sjakal (schakal), sjal
(I. schal, icke »shawl»), sjubb
(-skinn), sjåare, sjåp, själ (ande),
själ {sjel 1. säl, djurnamn),
ansjovis (anjovis), häsja Qiässja),
hysja (hyssja), hysjig (hyssjig,
grådaskig), näsja G. nässja,
snoka, vädra), rysja (ryssja),
vysja (vyssja), äsja (ässja), af
några äfven i ^jabrak, sjaekra,
sjakt, sjatull, sjersmin, bongsjur
m. fl. (eljest schabrak, schatull,
jasmin, bonjour o, s. v.). Jfr 5 o 9.
Anm. /Sj förekommer icke i
slutet af ord.
5. Med sch i bl. a. schabrak
(sjabrali^, t^chack, schackra
(sjaekra), schakt (sjakt), scha
tull (sjatull), schavott, scheik
(sjejk), schäs, affisch, bresch,
brosch, broschyr (1. broskyr),
dusch, fetisch, galosch, gamasch,
kalesch, kapuschong, kaschmir,
kautschuk, klatsch, komisch,
kraschan, manschett, marsch,
misch-masch, musch, mustasch, nisch,
padischa, panasch, pascha,
pit-schaft, punsch, tusch, vinsch.
Jfr 1 o. 4.
6. Med ch i bl. a. champanj
(champagne), champinjon, char.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
