Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pronomen - 100. Relativa pronomina - 101. Obestämda pronomina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan skada för tydligheten — i
många fall utelemnas, när det
är omedelbart eller medelbart
objekt äfvensom då en till
detsamma hörande preposition står
i slutet af satsen. Ex. »Det
korn I laden i jorden neder I
gyllne skördar skall spira opp».
(Wallin). »Förlåt oss våra
skulder, såsom ock vi förlåte dem
oss skyldiga äro». De gåtor
Arvid i går grubblade på har
han i dag fått lösta. Den bok
jag nu läser i är rolig.
Oriktigt är deremot att i
dylika fall utelemna både relativet
och prepositionen. I st. f. »Hvarje
jesuit ställes på den plats han
bäst kan gagna» bör det heta . ..
på den plats, der han . . . eller
. . . å den plats, på hvilken ... I
st. f. »Sjön hade utslagit
luckorna på den sidan de
drunknande flöto» skrifve man —
på den sida, der de drunknande
flöto eller . . . å den sida, på
hvilken .. .
5. När två relativbisatser följa
på hvarandra i samordnad
ställning, går det mycket väl an att
utelemna relativet i den förra
satsen och utsätta det i den
senare. Ex. Den hustru han
ut-korat och hvilken han så högt
älskade är nu död.
Dervid undvike man dock
omsorgsfullt att nyttja
relativpronomen så, att det på en gång
betecknar olika beståndsdelar af en
sats eller period. I följande
mening: »Ingenting kunde locka
honom bort från det yrke, som
han af fritt beslut valt och
utgjorde hans glädje», är som först
objekt till vilja och sedan
subjekt till utgöra. I dylika fall
måste pronomen upprepas.
6. Då ett relativ är subjekt
eller objekt, kan det som eller
hvilket som utbytas mot hvad
som eller hvad. Ex. Aæel säger
alltid hvad som faller honom in.
Gör hvad (= det, som) du
anser nyttigast!
101. Obestämda pronomina.
1. Pluralerna alla, andra,
dylika, egna, inga, många, några,
sjelfva, somliga och sådana böra,
hvad böjningsändelserna angår,
behandlas som adjektiv och
derför alltid hafva ändeisen -a, när
intet bestämningsord föregår. Ex.
Alla grannarna hafva rest bort.
Somliga återkomma i morgon,
andra om ett par dagar, men
några icke förrän i nästa
månad. Deremot i mask.: de
andre, de sjelfve, sina egne, hans
egne söner eller de andra, de
sjelfva, sina egna, hans egna .
söner. Jfr 89. 2. o. 98. 5.
2. En, pl. ena, förekommer,
stundom i betydelsen »någon»,
»några». Genitiven ens supplerar
i viss mån den felande genitiven ^
af pron. man.’^ Ex. Man vet inte .
hvad soni^kdn hända en. Det
är ena (riktiga) stackare. Det
är ens eget fel, om sådant händer.
Anm. En nyttjas jämväl som
adverb i betydelsen »omkring»,
»vid pass». Ex. Der var väl en
tretti persotier. — Sammanställ-S
ningar sådana som »Der var väl
en två, tre hundra personer» j
böra naturligtvis undvikas. \
3. Ingen har i neutr. sing.
formen intet, och i hvardagssprå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
