Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pronomen - 101. Obestämda pronomina - 102. Pronomialformer i samtalsspråket - 103. Pronominela fornformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket derjämte inget, hvilket dock
endast nyttjas adjektiviskt.
Anm. Inte (Gsv. intet) kan,
särdeles i talspråket, med fördel
användas som negativt adverb
(= icke, ej). Ex. Det år inte
värdt att föreöka det omöjliga.
4. Hvar har i några uttryck
gen. hvars. Se 108* j.
5. Somt (neutr. sing.) må
, både i tal och skrift nyttjas
.hälhre än soniUgt. Se 108. k.
. 6. Om flere se 88. 2. Anm. 1.
7. Sjelf kan äfven i neutr.
hafva denna form. Se 81. 1.
Anm. 7. (sid 39). Superlativen
, sjelfvaste brukas ofta i
hvardagsspråket och stundom i skrift.
». .. en ... planet, hvars
^namn ej sjelfvaste Bredman ret».
(Wennerberg).
8. Egen heter i best. f. sing.
stundom egna. Se 89. 2. Anm. 3.
102. I samtalsspråket, och
stundom jämväl i skrift,
förekomma åtskilliga
pronominalfor-mer, hvilka, åtminstone för
närvarande, icke äro användbara i
god prosa, men ofta nyttjas i
talspråket och stundom i vers.
Sådana äro »-n», »an», »-en», »-na»
(för honom, henne, t. ex. »ta fatt
på*n»; »han gaf’na på båten»;
»ge hifet»). — »Hanses» (Aan^),
»hennases» {hennes), »ho {hon),
»di» {de), »domm» {de och dem),
»derases» {deras); »våran», »vårat»
{vår, vårt), »eran», »erat» {eder,
er, edert, ert); »den däre», »den
däme», »di däre», »di däme»,
»den häre», »den häme», »di häre»,
»di häme» {den der, de der, den
här, de här); »bocken», »ocken»
{hvilken, hvein); »någe» {något).
»inge» {intet), »8å’n», »så nt», »8å’na»
{sådan, sådant, sådana) tillhöra
landskapsmålen. Likaså »töcken»,
hvilket dock äfven af
framstående författare, Runeberg m. fl.,
nyttjas,^i skämtsam stil, i bet.
sådan.
Ett mycket groft fel är att
använda »såsom» i st. f. som
(»en person, såsom skulle göra
allt för sina vänner»).
108« Pronomiiiela
fornfor-mer äro b], a. följande.
a. Sins (»sins emellan», »med
sjelf sins ed»; jfr
Byggningabal-ken 9. 2) är eu genitivus sing.,
som närmast motsvarar sig och^n.
b. Vårs (»vårs Herras Jesu
Kristi frid») samt Eders och
Ers (»Eders majestät», »Ers
excellens») äro genitiver i sing.,
liksom minom, dinom, sinom (»i
sinom tid»), vårom (»af Gudi,
vårom Herra») o. edrom äro
dat. sing. mask., mino, dino (»I
dino huse»), sino o. s, v. dat.
sing. neutr. samt mina, dina,
sina, våra, edra nom. och ack.
sing. fem.
c. Min, din, sin, vår och
edor förekomma i det äldre
språket såsom former för neutr. plur.
Ex. »Fdr öron öppna. Herre
Gudh (Nya psalmb. 329. 3).
Din ting {ögon o. s. v.). Edor
hjertan. Jfr 91. f.
d. Dem förekommer i äldre
skrifter som dat. sing. mask.
och dat. plur. Ex. »Betala dem
högsta (= den högste) ditt
löfteh (Davids ps. 50. 14).
»Dem fattigom {= för de
fattiga) varder predikadt
evangelium», (Matt. 11. 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
