Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 144. Om språkets renhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 207 —
småningom aftaga (om regn o. d.).
Smilband (»dra på smilbandet»)
är brukligt i flere provinser, i
hvilka smila betyder småle (jfr
D. »smilbaand»), men har det
emot sig, att nämnda verb i
riksspråket vanligen betecknar
småle på ett inställsamt och
falskt sätt, lisma. Snika, v.
{snek, snikit), smyga. Sprala
eller spralla, v. {-ade, -at),
sprattla. Sträpa (}.str€pa),Y.(rt€,
-t 1. -ade, -at), strö ut tunt och
glest (om säd, salt o. d.). Stura,
v. {-ade, -at), vara surmulen, se
ond ut. Stånge, n. (-«), stängsel,
staket. Sult, m. (utan pL),
hunger. Sulten, adj., hungrig.
Ting-lig, adj., nätt, smal, fin,
lätthand-terlig. Tocka, v. {-ade, -at), maka,
tränga i hop. Tockning, f. (-ar),
makning, hopträngning. Trång,
n. (pl. =), tät dunge
{björk-trång, grantrång; jfr subst. djup,
grund o. d. i förhållande till de
lika lydande adjektiven). Tvet,
m. {-ar), spån, sticka, använd
som redskap. Tväggla, v. {-ade,
-at), röra käkarna (om hästar,
sedan de druckit). Tykännas
{vid), v., icke känna igen, känna
sig obekant med eller främmande
för någon. Vanstark, adj., skör,
ovaraktig. Vargärd, s. {-erf),
reserv. Varlek, m. (utan pl.),
grundlynne, temperament,
individualitet. Varsalta, v., salta
för tillfället, så mycket som
behöfves för att en vara (kött,
fisk o. d.) skall kunna hålla sig
oskadad en kort tid. Vilka, v.
{-ade, -at), locka (medelst
skänker, goda ord o. d.). Ådig, adj.,
flitig, rask. Äril, m. {-ar), eld-
stad i en spisel, härd. Öf, n.
(utan pl.), inslag i väf. Örfve,
n. {-n), lieskaft (äfven örf o.
orf, pl. =). Öronljud, n., gehör.
3. Som användbara
dansk-nor-ska låneord torde kunna anses bl.
R./albjuda (D. »falbyde»), utbjuda
till försäljning; intägt, inkomstf
knåla, knäfalla; lefvebröd,
lifs-uppehälle, utkomst; målbinda,
lägga munlås på (i figurlig
mening); nedärfd (D. »nedarvet»),
bäfdvunnen, ^raditionel; nättopp^
just, precis; särtryck,
sepaiat-tryck.
4. Vid upptagande af gamla
nordiska ord och uttryck, som
kommit ur bruk, är mycken
varsamhet af nöden. Man bör ej
söka återinföra sådant, som står
i strid med nysvenskans anda
och lagar eller som skulle
föranleda rubbningar i ett godt
språkbruk.
Bland goda lån, som i nyare
tider, af E. Tegnér, A, Fryæell,
C. Säve, F.Rydberg m.fl., gjorts
från Nordens fornspråk, må
nämnas; arla, tidigt; baneman,
dråpare, mördare; biltog,
landsflyktig; fostre, fosterfader,
fosterson ; framsyn, vision; framsynt,
som har förmåga att se in i
framtiden, visionär; frejdstor,
celeber; fylka, uppställa i
slagordning; fylking, slagordning;
galder, ett slags trolldom; gille,
kalas; gillehus, societetshns;
gillestuga, societetslokal; hird,
lif-vakt; hårdlynt, hård till lynnet;
härsköld, sköld, som bäres i
fientligt syfte; högsäte,
hedersplats; idrott, hederlig bedrift,
bragd, framstående skicklighet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
