Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 144. Om språkets renhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 208 -
någonting; märkesman,
banér-förare; särla, sent (jfr arla);
tvemännmgs, två tillsammans;
vid faren, vidtberest; vårdkas.
Olämpliga äro deremot
exempelvis »bokvärd», bibliotekarie;
»bönord», frieri; »flottnar», m.
pl., matroser, båtsmän; »fröken»,
djerf, modig (»Åle den frökne»);
»handtaga», tillfångataga;
»härman», krigare; »jordfä», nedgräft
gods, jordfynd; »ofstor», mycket
stor (;>>ofstort svä^d»); »ovart»,
oväntadt; »rådeman», rådgifvare
(jfr rådman); »stad» i bet. ställe,
ort, plats; »vånlös», hopplös;
»älta» i bet. jaga m. fl., som
förekomma i svensk skrift,
särdeles i öf versätt ningar från
fom-isländskan.
Jfr 85, 86, 91, 95, 108,117,
180. 8.
5. Både i tal och skrift bör
man, så mycket som möjligt,
undvika främmande ord och
vändningar. Låneord kunna likväl ej
undvaras. Många af de
oumbärliga hafva dock i allo fogat
sig efter vårt språks lagar, t. ex.
ankare, biskop, blifva, blus,
bössa, fin, frukt, grupp, kloster,
kupp, kyrka, lupp, makt, musch,
nätt, offer, pingst, prest, pläd
(E. »plaid»), pränta, punkt, påsk,
räl, subst. skola, snobb, stil, torg,
trycka, träng, våning, äfventyr,
och mot sådana böra inga
utrotningsåtgärder vidtagas, förrän
bättre eller lika goda svenska
ord kunna sättas i stället,
öfverdrifter i språkrensning (purism)
lända ett språk till skada och
icke till gagn.
Andra låneord måste, ehuru
de icke kunna få ett i allo svenskt
utseende, fördragas i brist på
bättre; men de böra så mycket
som möjligt lämpas efter vårt
språks kraf: aktie, biljard, bivack
(bivuak), byrå, diktal (»duc
d’Albe»), hotell, husar, kaskad,
korporal, kulör, kurir, metall,
paraply, provins, regemente,
sakrament, salong, soldat, suverän,
teologi, toalett, testamente,
vag-gong, veterinär.
I nödfall och till dess andra
och bättre uttryck vinnas eller
lämplig omdaning hinner göras,
må naturligtvis äfven rent
främmande ord användas, exempelvis
adjoint, en-tous-cas, genre, gentil,
point ipoäng), sergeant {sersjant).
Bättre är att hafva ett dåligt
uttryck för ett begrepp än att
alldeles undvara uttryck för
detsamma.
6. Såväl i tal som i skrift
n^^tt-jas dock onödigtvis, åtminstone i
de allra fiesta fall, många hundra
tyska, franska, engelska,
italienska, danska, norska, latinska och
grekiska m. fl. utttryck
(germanismer, gallicismer, anglicismer,
italianismer, danismer,
norvagis-mer, latinismer och grecismer),
af hvilka större delen i uttal
och böjning afvika från svenska
språklagar, hvadan de blifva till
förtret och hinder för alla, som
ej studerat de tungomål, ur hvilka
de lånats.
Sådana äro de tyska
»beschäf-tig», beställsam; »gelag», lag,
sällskap, sällskapskrets; »gelike»,
like; »gemytlig», godmodig;
»ge-päck», saker, gods; »gesandt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
