- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
218

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 145. Om sammanhang och tydlighet i framställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 218 —

Efter en jSmförelsevis kort tid
stod han i spetsen för ...»).

26. Ett svar måste ställas i
rätt sammanhang med frågan.
Ex, Törs jag be Er hjelpa migf
Ja, det törs Ni visst. Vill Du
hjelpa migf Gärna, Felaktigt
eller oegentligt vore att på
förstnämnda fråga gifva svaret
»gärna».

27. Attributsbestämningar,
adverb och prepositioner, som höra
till två eller flere satsdelar eller
satser, måste, när tydligheten
eller välljudet fordrar det,
upprepas med samma eller något
synonymt ord. Ex. Begagna
egen häst och eget åkdon (»egen
häst och åkdon» betyder
någonting annat). Föralaget väckte
min förvåning och mitt ogillande
{icke ». .. min förvåning och
ogillande»» Deremot: . .. väckte
deras förvåning och ogillande).
Den röda och den hvita rosen,
(Deremot: en röd och hvit blomma).
Den tyska och den
schweiziska reformationen, Flere
strider föreföllo mellan den påfliga
och den verldsliga makten.
Söndring uppstod mellan det
katolska och det reformerta
partiet, Det är Guds vilja, att de
onda och de goda skola lefva
tillsammans. På resan
åtföljdes han af sin svåger och sin
kusin (olika personer; men .. .
af sin svåger och kusin, samma
person). B. utmärker sig för
stort skarpsinne och stor
(myc-ken) fyndighet. Ordförbindelsen
med utmärkt nit och skicklighet
betecknar strängt taget icke
detsamma som med utmärkt nit

och utmärkt skicklighet, Sjelf
tillhörde ej Konstantin den store,
åtminstone ej till namnet, den
kristna kyrkan (icke’».. .
åtminstone till namnet...»). Genom
ånger öfver sina fel och genom
sin bättring blef han en ädlare
menniska (icke »Genom ånger
öfver sina fel och sin bättring
. . .»). Smicker böra vi städse
undvika, emedan alltid
någonting osant blandar sig deri och
emedan vi genom sådant skada
vår nästa, (Jfr Smicker,,. osant
blandar sig deri, och vi skada
vår nästa genom sådant),

28. Grundtal och s. k.
obestämda räkneord (flere, några,
många, åtskilliga o. d.)
äfvensom vissa kollektiva subst.
(del, hop, mängd m. fl.) i
förbindelse med nekande predikat
användas ofta alldeles oriktigt.
I st. f. »X. är en stor målare,
men två fel kan han inte
fritagas ifrån» skrifve man:. . . men
det fins två fel, som han inte
kan fritagas ifrån. P, har icke
fullgjort några af de
förpUg-telser han iklädt sig får ej
förvexlas med Af de förpligtelser
P. iklädt sig är det några, som
han icke fullgjort, »Från Banérs
bild som menniska har historien
ej kunnat taga bort en del
lyten», i bet. I Banérs bild som
menniska finnes en del (finnas
några) lyten, hvilka historien ej
kunnat taga bort,

29. Särskildt vid
användningen af de pronomina, som hafva
olika former för nominativus samt
dat. och ackus.: jag, mig; du,
dig; han, honom; hon, henne; vi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free