Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - Runinskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNINSKRIFTERNA. 79
Jag säger.åt hvilken man han har blifvit född till ftttJing.
Yiljen I det. Denne kunde förtrycka jätten. Yiljen I det.
Jag säger.åt Tor.
Jag säger, hvem af Ingvaldsättlingarne som blef född af Ingvald
under makans brudkläde.
Biari i öj, en vis runmästare.»
Äfven om inskriften läses i öfversättning, blifver den säkert för
mången svårfattad. Det framgår emellertid, att en fader rest stenen
ofver sin aflidne son. Det öfriga af inskriften handlar icke om sonen
utan är en inskrift af mer fantastisk art dels på vers dels på prosa
och synes hämtadt ur sagoberättelser från den tid, då inskriften
kom till. För det första talas om ett krigsbyte, som blifvit eröfradt
tolf gånger. För det andra om en bland östgoterna född man, som dog
för sitt öfvermods skull. För det tredje omtalas den i historien och
sagoberättelserna förekommande Didrik af Bern. Denna del af inskriften
år på vers, hvilken här lämnas i öfversättning i öfverensstämmelse med
inskriftens ofvanstående tydning:
Didrik, lik åskguden,
sjömännens drott
rider öfver
Hrcidbafvets strand.
På gotiske hästen
sitter stolt rustad,
med skölden i rem,
Märingars konung.
Därefter kommer runristaren emellertid med ens och säger »för det
tolfte», alltså ett öfverhoppande uf åtta afdelningar af sagoberättelserna.
I den tolfte afdelningen omtalas tjugu konungar, som ligga slagna på
stridsfältet, hvilka sedan i den trettonde afdelningen angifvas som fyra
brödrakretsar, där alla i hvar brödraring hade samma namn o. s. v.
Bugge anser, att Vamods berömliga gärningar i lifvet af runrista¬
ren jämställas med de krigiska stordåd, som i inskriften omnämnas.
Schtick, som äfven skrifvit om Rökstenen (Ill. Sv. Litteraturhistoria,
1910), anser, att nyssnämnda vers, af honom öfversatt på olika sätt
mot ofvanstående, är ett fragment af en större dikt, hvaraf runristaren
begagnat sig, samt att den öfriga prosaiska inskriften är en omskrif-
ning af ett versifieradt original. Som förklaring häröfver säger S., att
Yamod tillhörde en berömd östgötasläkt, som ansåg sig härstamma från
omtalade och berömda hjältar. Häröfver hade någon skald diktat ett
genealogiskt kväde. »Då Vamod, som det synes, aflidit ung och själf
ieke ägde några stora bragder att åberopa, kunde man icke hedra ho¬
nom på något mera lämpligt sätt än genom att antyda hans lysande
börd, och detta skedde därigenom, att man på stenen hänvisade till
släktdikten. Men hela dikten var för stor att rymmas på en runsten,
och därför företog Biare att göra ett prosaiskt sammandrag af den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
