Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forntiden - Runinskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 RUNINSKRIFTERNA.
legat å Rogslösa kyrkogård, Dals h:d, hade enl. Bautil denna inskrift:
+ ges: krisi:pmn || a/tma: sia/i: obsu sial | ipanistito: istenn/ikaka. Bugge anser
skriften vara i ändrimmade versrader, hvilka han öfversätter: »Jesus
Krist, som allt förmår, se på (se till) Äsas själ. Den är vandrad bort
dit (till Jesus Krist), på hvilken stenen ligger (är lagd)». Stenen an¬
ses vara från omkring år 1200. Brate anser Bugges tolkning vara
ohållbar och tolkar densamma sålunda: »Jesus Kristus, som allt förmår,
göre Äsas själ säll! I den förkunnelsen dog hon (i). In i stenen har
liket att gå.»
Endast korstecknade stenar äro bekanta från Herrstadberg i Kvillinge
s:n, Bråbo h:d, från prästgården i Högby s:n, Göstrings h:d, samt från
Hofby bykudde i V. Eneby s:n, Kinds h:d.
Om den sistnämnda stenen, som numera icke är befintlig, har varit
mycket tal. Antagligen är denna korstecknade sten densamma, som nu
finnes i Hofby park, försedd med några bokstäfver, öfver hvilka är in¬
huggen en krona, å den plats där korset förut varit. Det har äfven
talats om en med runskrift försedd sten härstädes. Redan år 1817 om¬
talar Rääf i tidskriften Iduna den korstecknade stenen vid Hofby
bykudde, men någon runristad sten nämner han icke. Han säger
t. o. m. uttryckligen, att runstenar icke förekomma från början af Kinds
h:d mot norr på en sträcka af 9 å 10 mil, förr än i Eksjötrakten, med
undantag af stenen vid Oppeby i Sunds s:n. Tal om runristade stenar
härstädes förekom emellertid vid denna tid. Så säger Widegren i sin
beskrifning öfver Östergötland år 1818, vid omnämnande af de många vid
Hofby bykudde uppresta stenarna, att »de fordom på dessa stenar syn¬
bara runor äro af tiden utplånade». Tham talar på 1850-talet i sin
beskrifning öfver Linköpings län om, att på Hofby bykudde finnas »upp¬
resta stenar, dels med, dels utan inskrift». Och så kommer L. C. Wiede
och omnämner i sina runurkunder 1875 (Österg:ds fornm. förenings tidskr.
I), att en runsten finnes vid »Hofby bykudde, nu öfverbyggd af tegelladan,
korstecknad, i öfrigt obekant». Med anledning af dessa uppgifter gjorde
jag vid utgifvandet 1875—1879 af min beskrifning öfver Östergötland
skriftlig förfrågan i orten och fick som svar, att den i Hofby park
uppresta minnesstenen »varit förut försedd med en ormslinga med
runor». K. F. Nordensköld lät vid sitt besök härstädes 1878 1. 1879
uppbryta golfvet i ladan, »men stenen, som vid tillfället upptäcktes, var
visserligen tämligen slät. Några runor syntes dock icke till.» Allt
skäl är emellertid att, trots det myckna talet om en eller flera run¬
ristade stenar härstädes, sätta tro till Rääfs år 1817 lämnade upp¬
gift
Åtminstone en inskrift är känd i Östergötland, där den hedna kulten
kommer till synes, g^nom en å en häll ristad solbild. •
32. Å ett mindre berg i Ingelstads trädgård i ö. Eneby s:n, Bråbo
h:d, finnes en runinskrift, länge öfverbyggd, men sedan 1894 återfunnen
och tillgänglig, öfver inskriften är ett svärd samt under densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
