Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - II. Folkungatiden - 4. Heliga Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN. 143
där det ägnas tillbedjan. Det sftges hafva ditkommit på så vis, att vid
drottning Kristinas besök i Vadstena kloster skall en fransk kammar¬
tjänare tillägnat sig det, hvarefter det kommit till sin nuvarande plats.
I Uppsala domkyrka finnas några föremål, bvilka anses ba tillhört
Birgitta.
I öfrigt var det vanligt att, då ett nytt birgittinkloster anlades
utomlands, begärdes från moderklostret reliker af Birgitta. Så anhöll
t. ex. år 1402 kurfursten af Sachsen genom ett sändebud, att några
dylika måtte lämnas till det kapell i Brandenburg, som då nyligen in¬
vigts till Birgittas ära. År 1405 anhåller det guelfiska partiet i Flo¬
rens, att Vadstena kloster skulle sända några nunnor till birgittin-
klostret invid Florens för att där undervisa i ordens ceremonier och
medföra Birgitta-reliker.
En del af hennes jordiska kvarlefvor hemfördes till Sverige ett år
efter hennes död, först landvägen till Danzig och därefter sjövägen till
Söderköping. Hit ankom stoftet kort efter midsommar år 1374. Under
klockornas klang och i närvaro af mycket folk gick liktåget därefter
till Linköping. Då detsamma närmade sig staden, möttes det af stiftets
biskop, Nils Hermansson, i spetsen för det skrudklädda prästerskapet.
Under klockringning och en högtidlig mässa nedsattes liket i domkyrkan
och fördes senare till Vadstena, där sonen Birger inbar sin moders lik
i klosterkyrkan.
Hvarest heliga Birgittas till Sverige öfverförda ben numera finnas,
är en fråga, som ofta blifvit afhandlad. Som vi längre fram skola se,
nedgräfdes benen före ett besök, som k. Karl IX gjorde i klostret. En
annan utsago är, att kung Karl själf gifvit befallning om, att Birgittas
kvarlefvor skulle nedgräfvas på ett »hederligt men förborgadt» ställe.
Ett skrin af silfver, vägande 429 löd. marker, förfärdigades för Birgittas
ben i Stockholm 1412. Detta togs emellertid till rikets nytta år 1573
af k. Johan III, hvilken likväl säges år 1582 gifvit klostret åter ett
lika godt skrin. Det nuvarande »Birgittas relikskrin» hade förvarats
i husgerådskammaren samt sedan 1703 i statsamlingarna, innan det
1766 öfverlämnades till Vadstena klosterkyrka. Huruvida detta skrin
i äldre tider varit användt för Birgittas ben är okändt. För h. Kata¬
rinas, Birgittas dotters, ben fanns äfven ett relikskrin. De i »Birgittas
skrin» nu förvarade benen sägas tillhört såväl Birgitta som Katarina,
för hvilket dock icke finnes något bevis. I statens samlingar förvaras
en arm af silfver, å hvilken läses: Mistica birgitte digitus tua-
pro nobis ora birgitta patrona de-. I denna relikgömma (lig.
142) har ett af hennes armben förvarats, hvilket bör kunna anses äkta.
Relikgömman hittades tillsammans med flera andra kostbara kyrkliga
föremål vid plöjning i »Borgmästarens löningsåker» utanför Hunnebergs-
ttlllen i Linköping och har utan allt tvifvel ursprungligen tillhört Lin¬
köpings domkyrka.
Efter Birgittas död fanns det många, främst hennes närmaste, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
