Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - II. Folkungatiden - 4. Heliga Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144 FOLKUNGATIDEN.
önskade, att hon skulle förklaras helig. Sverige hade ännu icke haft
hedern att äga något verkligt helgon. Dottern Katarina begaf sig där¬
för i denna sak till Rom. Men målet vanns icke nu, på grund af
tvisterna om påfveväldet och påfven Gregorius’
död. Det vanns icke heller före Katarinas död
d. 24 mars 1381. Senare förordnades emeller¬
tid nya personer att undersöka hennes lefverne,
lära och undergärningar m. m. Och de för¬
klarade henne värdig. Undersökningarna hade
då i två omgångar verkställts af 11 kardinaler,
2 biskopar, 2 juris doktorer, 2 munkar och 4
andra teologer, och i bullan om kanonisationen
förklarade påfven, att Birgitta mottagit uppen¬
barelserna genom profetisk ingifvelse och an¬
dans nåd.
Kanonisationen försiggick under stora högtid¬
ligheter, och den 8 oktober 1391 inskrefs Bir¬
gittas namn bland öfriga helgon. Hennes till
Sverige hemförda ben hade blifvit återutförda
till Rom, men hemsändes nu ånyo och blefvo
skrinlagda 1393 i närvaro af ärkebiskopen,
biskopar och många förnämliga män och kvinnor
från de tre nordiska länderna. De buros i ett
silfverskrin in i kyrkan af fyra biskopar samt
nedsattes under bön och mässor å högaltaret.
För att förstå Birgittas hela lif och verk¬
samhet måste man tänka sig in i den tids
förhållanden, under hvilken hon lefde. På fäder¬
net härstammande från en förnämlig Upplands¬
släkt, ledde hon genom sitt möderne sitt ur¬
sprung från Sveriges vid denna tid mest lysande
släkt. Man återfinner äfven hos Birgitta den
begåfning, viljekraft och det maktbegär, som
fanns hos de främsta Folkungarne. Den svär¬
miska religiositet, som utmärkte henne, var i
öfrigt utmärkande för Folkungarnes hela tide-
hvarf. Påfveväldet och den katolska läran hade
vid denna tid fått all makt öfver sinnena. Det
enformiga, dystra lefnadssättet, särskild t
under kall och mörk vintertid, då hem¬
mets härd hade föga att gifva af glädje
och omväxling utan fastmer bidrog att
vidmakthålla nedärfd vidskeplighet, var,
ensamt det, anledning nog att framkalla
142. Birgittas relikgömma. en undergifven känsla för högre, osyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
