Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 4. Under unionstiden - Handel - Åkerbruk - Bergsbruk - Arbetsfrihet - 5. Vadstena kloster - Ur klostrets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 215
städer. Detta tillstånd upphäfdes nu, och de ålades betala tio procents
tull af varans värde.
Vid ett rådsmöte år 1493 kungjorde Sten Sture och hela rådet för
>borgmästare, råd och menighet i Linköping, Vadstena och Skenninge
samt alla andra städer i Sverige», att tullen i Söderköping hädanefter
liksom fiöre Engelbrekts tid skulle uppbäras vid Stegeborg. Men det
bestämdes äfven, på grund af den fördel landet hade af de hanseatiska
köpmännens besök, att främmande köpmän årligen skulle hafva en sex
veckors frimarknad i Söderköping, Kalmar och Lödöse, hvarunder tyska
köpmän skulle fritt få handla med hvem de ville, men hvad de under
denna tid icke försålt, måste de försälja till stadens invånare. Utför¬
seln af dyrbarare hästar samt af oxar var förbjuden.
Åkerbruket stod icke högt. Ordentliga landtbruksredskap hade dock
kommit till användning. Se vidare: Åkerbruket och dess binäringar
under 1500-talet. En fördel för bonden var, att han själf förfärdigade
det mesta af hvad han behöfde samt att skatten till stor del erlades
i gårdens produkter. Visserligen funnos i Östergötland stora gårdar.
Den hufvudsakliga delen af jorden ägdes dock af byalag. Bland de
stora gårdarne och byarne nämnas här Biskopsbro, nu Kungsbro, Björk¬
vik, Bro, nu Brokind, Brånäs, nu Bråborg, Ekenäs, Ekhult, Herrsäter,
Hof, nu Bofgården, Händelö, Mem, Munkeboda, nu Norsholm, Näs i ö.
Stenby, Skenäs, Ulfåsa, Ål, nu Grensholmen m. fl. gårdar, som alla
innehades af den tidens stormän.
Om bergsbruket är föga kändt från denna tid och hänvisas härom
till artikeln Bergsbruket under 1500-talet.
Arbetsfriheten hade redan nu fått sina inskränkningar. Så bestämde
regeringen under unionstiden tidtals arbetslönernas storlek samt priset
för hvarjehanda varor och arbeten. Om sventjänarne önskade ombyta
husbonde, skulle de hafva orlofssedel. Därtill fanns en stadgad högsta
lön för dessa tjänare och deras utrustning för att förekomma det öfver-
flöd, som insmugit sig i beklädnaden.
5.
Vadstena kloster.
Detta kloster grundades under Eolkungatiden, men dess längsta och
verksammaste tid sammanföll med 1400-talet.
Ur klostrets historia. Tanken på att grunda ett för kvinnor och
män gemensamt kloster säges Birgitta fått i en ingifvelse vid ett besök
i Vadstena slott. Detta skall ha inträffat något år efter hennes mans
död år 1344. Men tanken på att anlägga ett kloster i Vadstena före-
fanns redan före mannens död. Det befinnes nämligen, att Ulf Gud-
marsson Lejon (förut Hjorthufvud) redan i sin lifstid skänkt en gård i
Kusebo samt Saxtorp, båda i Vårdnäs socken. Detta var den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
