Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Ur klostrets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 UNIONSTIDEN.
gåfvan till Vadstena klosterbyggnad. Gåfvobrefvet säges ha förkommit
vid klostrets brand, men gåfvan bestyrkes af ett intyg af kyrkoherden
Stefan Nilsson i Nykil, hvars fader sålt gården till herr Ulf. Detta
intyg är dateradt den 1 maj 1375. Någon eldsvåda omtalas dock icke
före år 1388.
Ingifvelsen å Vadstena slott synes alltså endast gifvit den bestäm¬
dare formen åt klosterstiftelsen, att den skulle blifva en ny och själf-
ständig orden med sin egen ordensregel: Regula S. Salvatoris.
Birgitta och hennes man synas dock icke varit ensamma om att hafva
tänkt på en dylik Vadstenastiftelse, ty i ett testamente af den 1 maj
1346 gifver konung Magnus och hans drottning Blanka >till det kloster,
som vi och våra arfvingar slzola bygga och allstinges fullkomna med
Guds nåd i Vadstena till Guds och Vår fru Marias heder» flere gods,
hvaribland i Östergötland Vadstena i Dals härad, Sväm i Ödeshögs
socken och Bjälbo samt till ett särskildt altare godset Salda (Sålla i
Sjögestads s:n). Andra gårdar, belägna utom Östergötland, testamenteras
till mässkläder, kalkar, af hvilka en skulle förfärdigas af sju marker
guld, skrudar, bilder, reliker och antependier m. fl. tillbehör i och för
gudstjänsterna. En bestämmelse i detta testamente, vid hvilken lägges
sådan vikt, att det synes som tanken på denna klosterstiftelse i främsta
rummet tillkommit därför, var, att konungaparet hit bestämde sin läger¬
stad, »hvar än vi kunna dö i våra riken eller herradömen, förbjudande
hårdligen under Guds och Vår frus bann hvar man, som nu finnes eller
finnas kan, i hvilken stad han än må vara, att djärfvas jorda våra lik,
den enas eller bägges, annorstädes på jorderiket eller nedsätta dem lång
tid annat än i sockenkyrkan i Vadstena, om Gud vill kalla oss båda
eller en af oss från denna världen, innan kyrkan eller koren i före-
nämnda kloster varda fullbyggda». Vidare bestämmes, att denna deras
grift skall vara »midt å golfvet i koren» samt lämnas därjämte
föreskrift om mässor och ljus, »ej bloss», o. s. v. Om något samband
med en klosterstiftelse af Birgitta talas icke i det vidlyftiga testa¬
mentet.
Detta konungaparets testamente gick emellertid endast till en del i
uppfyllelse. Af alla dess bestämmelser gick endast föreskriften om
Vadstena gård till en klosterstiftelse därstädes i fullbordan.1
Som bekant erkändes Albrekt af Mecklenburg som konung i stället
för Magnus år 1363. Tillfångatagen, fick Magnus tillbringa sex och ett
halft år fängslad i kedjor, hvarefter han tog sin tillflykt till Norge,
där han afled 1374.
1 År 1357 öfverlät konung Magnus Salda och Sväm till Skenninge kloster i utbyte mot
Hammar i HaUand, hvilken öfverlåtclse Btadfästades af konung Albrekt på 1360-talet, till
dess en uppkommen tvist om besittningsrätten blifvit närmare skärskådad af konungen.
Redan år 1353 lade konung Magnus, för att tillmötesgå sin moders önskan, Bjälbo försam¬
ling med patronaträtt till Skenninge nunnekloster, och år 1358 skänkte hertiginnan Inge¬
borg med sin sons, konung Magnus, samtycke alla sina fastigheter i Bjälbo till samma
kloster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
