Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltiden - IV. Unionstiden - 5. Vadstena kloster - Ur klostrets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSTIDEN. 217
Ar 1399 sökte drottning Margareta genom sin fogde vid räfsteting
att få Vadstena lagdt under kronan, men detta yrkande blef afslaget.
Emellertid tyckes äganderätten för klostret af Vadstena varit något
tvifveiaktig redan vid denna tid, hvilket framgår af ett bref från den 12
november 1404, i hvilket konung Erik och drottning Margareta funnit
nödvändigt att stadfästa denna besittning. I nämnda bref heter det
bl. a.: »hafva vi med berådd hug och efter råd af vårt rikes råd i Sve¬
rige med fullkomlig god vilja och kärlek tagit Vadstena kloster med
gods och egor, som det rättligen äger, i Guds och vår synnerliga frid,
hägn och nåd, och unna vi och stadfästa med detta vårt bref före-
nämnda kloster i Vadstena i så måtto som vår käre fader, herre och
frände konung Magnus, hvars själ Gud har, det unnade och gaf, och
därtill unna vi och gifva foreskrifna kloster i Vadstena all den rätt,
som vi hafva i Vadstena by alltid och evinnerligen till kyrkans och
klostrets byggnad och uppehälle i all måtto, så att de foreskrifna by
rättligen må äga, i enlighet med hvad deras ordensregler utvisa».
I klostrets jordebok upptagas, såsom tillhörande klostret, några går¬
dar, gifna af k. Magnus, hvilka icke omnämnas i testamentet af 1346,
bl. a. östgötagårdarne Kedevad i Strå socken, hvilken gård k. Magnus
1354 lade under Vadstena, och som på så vis kom till klostret, Vinner¬
stad, som vid räfsteting 1399 tilldömdes klostret, såsom skänkt af ko¬
nung Magnus och drottning Blanka, hufvudgården i Motala by och
Kärrsby, 1/a torp i Motala socken.
Endast från åren 1368—1400 finnas ännu i behåll öfver 200 testa¬
ments- och gåfvobref till Vadstena kloster, hvartill komma under samma
tid öfver 40 bref med gåfvor för och med personer, som fingo inträde i
klostret samt därtill särskilda penningbidrag o. s. v. Det synes sålunda,
att klostret redan från början blef rikligt begåfvadt.
Klostret ägde slutligen betydande jordagods, och vid tiden, då de in¬
drogos till kronan eller återbördades af gifvarens släkt uppgingo de
till ett antal af omkring 600.
I sitt norska testamente, dateradt 1347, gifver konung Magnus och
hans drottning till klostret i Vadstena, »där vi båda välja vår graf»,
6,000 mark, för hvilken summa deras ö Orost i Oslo biskopsdöme sättes
i pant. Hur det gick med denna testamentsgåfva är obekant.
Stora svårigheter mötte emellertid vid att erhålla påfligt tillstånd
till anläggande af ett kloster i enlighet med Birgittas önskningar.
Redan 1367 sökte Birgitta erhålla påfven Urban V:s stadfästelse på
sin stiftelse, men erhöll först den 5 augusti 1370 tillstånd att i Vadstena
anlägga ett munk- och ett nunnekloster, och då endast af Augustin¬
orden med vissa föreskrifter. Den 3 december 1378 erhöll Birgittas
dotter Katarina stadfästelse på Birgittas regel i form af konstitutioner,
men den regel, som bar Augustinus’ namn, skulle alltjämt vara grun¬
den för Birgittinorden, så att augustinerna här skulle hafva samma
ställning som dominikaner eller cistercienser till benediktinerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
